fredag 4 december 2009

Fredagsmys

(paus) var tvungen att stanna upp för att lyssna på Idol-Eriks gräsligt underbara stämma. Har inte sett så mycket Idol men jag tycker killen är grym. Lyssnar man på många stora band idag live så kommer det en hel del sura toner om alls några toner över huvudtaget. Men hallå! Han sjunger ju LIVE, och han är ju GRYM! Synd att han var tvungen att bli känd genom Idol bara...

Nåja, till saken. Huset doftar en blandning av pepparkakor och köttbullar. Det blev grymt. 
Nu ska jag vänta på att folket ska ha kollat färdigt på Idol, sen ska jag börja med garneringen.

Förresten, FY SJUTTON vilket dåligt val av låt juryn drog åt Tove, Can't get you out of my head - Kylie Minouge!? WHAT? Det är uppenbart att juryn hyllade henne enbart för att de märkte att det verkligen inte funkade, men de ville så gärna ha henne kvar i tävlingen att de tvunget måste överösa henne i fina ord. 


Syrran och jag på LBB.


Köttbullar på G

Pepparkakor svalnar lite

.. och Peppi poserar som vanligt

Gingerbread

Fick en impuls. Så idag har jag handlat julklappar, hämtat ut ett par skyhöga reaskor från posten och sist men inte minst, jag köpte pepparkaksdeg med tillbehör som ingredienser till glasyr, karamellfärg, chokladknappar, snöflingor, Mariannekulor och pepparkaksformer.
Nu ska här bakas peppercakes, som syrran kallar det.
Sen ska jag och pappa göra älgfärsbullar med svamp och bacon och annat mums.
Det blir årets köttbullar, vi brukar nämligen göra olika sorter varje år.
Har köpt en skiva åt pappa också, Andrea Boccelli - My Christmas, mycket vackert.
Hans röst går rakt in i hjärtat på mig.


Nu fattas bara tomteluvan så skulle jag kunna jobba som tomtens moderna julnisse, (utan spetsöronen då).

Beskrivande ord


Used to dream of bein' a millionaire/ Without a care/ But if I'm seeing my dreams/ And you aren't there/ Cuz it's over/ That just won't be fair/  Darlin'  I'd rather be a poor woman/ Livin' on the street/ No food to eat/ Cuz I don't want nobody/ If I have to cry/ Cuz it's over/ When you said goodbye/ All at once, I had it all/ But it doesn't mean anything/ Now that you're gone/ From above, seems I had it all/ But it doesn't mean anything/ Since you're gone/ Now I see myself through different eyes/ It's no surprise/ Bein' alone would make you realize/ When it's over, all in love is fair/ I should've been there, I should've been there/  I should've, should've... / I know I pushed you away/ What can I do that will save our love/ Take these material things/ They don't mean nothing/ It's you that I want / I should've been there, I should've been there/  I should've, should've...  

Jag har händer och händer

Dagens två förunderliga saker:
- Tåstrumpor
- Faktumet att min hy inte skiner igenom av blekhet..



torsdag 3 december 2009

Last Christmas you gave me a golden heart.

I gave you my heart a long time before that Christmas.

My gift to you this Christmas is freedom.

I release you.

I take my heart back. 

Sara anropar

Sara Hult

Sara Hult sitter utanför Thomas dörr och väntar på att han ska vakna så att han kan släppa in mig..

för 45 minuter sedan ·  · 
Jag hör små steg inifrån lägenheten.Han nyser. Skickar ett meddelande "prosit".Ingen reaktion. Sen skickar jag ett till där jag ber honom kolla min Facebook-status.Ingen reaktion.
Får nog snart börja rigga upp här i trappuppgången i stället,min bak har börjat smärta från det hårda underlaget.

mörker

Precis så här mörkt är det i Thomas trappuppgång.

Kristian

Jag träffade en grek igår, han såg ut som 35 men när han fick veta att jag bara var 19 försökte han övertyga mig om att han var 23. Jag var tvungen att säga "So is my boyfriend..." för annars skulle han väl aldrig ha slutat berätta om Grekland, hans lilla heavyband papillon och de 13 språk han kunde prata. Måste nog medge att jag kände mig lite blåst då jag berättade att jag bara kunde 3, (jag har varit rätt nöjd med det hittills). 
Önskade tyst därefter att jag klämt dit några till bara för att...

Hursomhelst, greken följde mig från Rewell Center till Hesburger där "min pojkvän" väntade på mig. Det var alltså Kristian, jag tackade för sällskapet men när han insisterade på att följa med i bilen kastade jag snabbt som attan in min väska och beordrade Kristian att köra iväg, och det fort.

Vi åkte till din tillfälliga boning och kollade Salkkarit och Americas Funniest Homevideos, som om vi alltid gjort det.. Sen var det dags för film, även den kändes konstig, det var första gången vi gått på bio som vi inte hållit hand. Och eftersom vi såg på New Moon skar det i mig då Edward lämnade Bella. Jag kände igen hjälplösheten, tomheten, att vakna skrikande på nätterna. 
Du är ingen vampyr, men bättre upp, du är äkta.

I morse när vi vaknade vägrade jag släppa dig för ett tag.
Jag höll nästan krampaktigt tag om de sista doftnoterna jag skulle få känna från din morgonvarma kropp, om din varma hud och dina muskler.
Förde fingarna genom nackhåret och kysste dig på kinden.
Sen steg du upp.

Du räckte mig en yoghurt och jag tvingades småle när jag såg vilken sort det var, motsvarigheten till "Fruktbomb" (din favorit) - "Fruktmix" som jag en gång hittade i kyldisken efter att flera gånger konstaterat att vi äter så mycket yoghurt att vi borde hitta något med mindre fettprocent, just denna har 0,1%.
Fick även ett rågbröd med ost, kalkon och gurka och ett glas äppeljuice.
Allt var exakt likadant med undantag att det var du som gjorde smörgåsarna, inte jag. Det var precis som vilken morgon som helst.

Förutom det faktum, att du inte är min längre,
och du lät mig hålla om dig endast för att du tyckte synd om mig,
du åker idag.
Och vi ses inte mer.

Nu rinner tårarna här i Thomas trappuppgång.
Jag sitter och väntar på att han ska vakna så jag får komma in.

Du släppte av mig här, kram, puss, hejdå och lycka till.
Aldrig mer. Aldrig mer.


onsdag 2 december 2009

Last

Måste säga att busstationen har en helt ok sändning om man tänker på att jag sitter på en buss redo för avfärd.
Snart är jag i Vasa igen. 
Jag får fly från alla minnen samtidigt som jag ska träffa ett smärtsamt minne.
I morgon åker du tillbaka. Idag kan vara sista dagen jag någonsin ser dig..

I mitt hjärta finns både vemod och lättnad.
Och jag är lite rädd.

Protest

Det var länge sedan jag skrev något innehållsrikt i min blogg känns det som.
Vi fortsätter på samma spår en stund.
Drömmer konstiga drömmar nuförtiden och inatt kom jag på mig själv med att göra en lista över saker jag ska göra nu när du så småningom inte finns i mitt liv längre.
T.ex. ska jag göra tatueringen jag aldrig gjorde för att du tyckte det var så fult,
jag ska klippa pannluggen jag älskar att ha på vintrarna men som du inte tål,
och när tiden är inne flyttar jag och Peppi in i vår egen lilla lägenhet, där jag även kommer skaffa mig en till katt (Abessinier, Helig Birma som Peppi eller Egyptiskt Mau, mycket svår att få tag på). 

Känner mig som en trotsig tonåring igen.

Nu blir det lunch med pappa på stadshotellet,
klockan 15 går bussen till Vasa.
Ikväll blir det den efterlängtade New Moon, 
ja, jag har hört att den är dålig,
men den bör ju förstås ses och jag får ingen ro före det.
Men eftersom vi fortfarande lever kvar med det dumma löftet om att vi ska se den tillsammans så blir det du och jag ikväll...

Wish me luck. Dehär fixar jag väl?

tisdag 1 december 2009

London calling?

Okej, från raseriutbrott igår till totalt neutral och känslolös idag.
Ja, okej, jag blev nästintill frustrerad då jag inte ens släppte ur mig ett litet glädjekväkande då jag fick veta att jag ska till London i en vecka i Januari. Visst blir det kul. 
Men varför är jag inte ett dugg excited? Wow, det är nästan bara en månad dit.
Jag får börja jobba på det här med att vara uppspelt till dess.

Yarn

Tillbaka i fotöljen igen. Får verkligen ingenting gjort i Jeppis, tur att jag åker tillbaka till Vasa i morgon. Peppi kom hit och råddade till allt garn, ska städa upp och sen blir det jobb.





Femtielva

... och så endast elva kreativa tofsbollar senare 
och minst lika många OC-avsnitt är det nog dags för mig att hälsa på sängen...
Katt på soffa, katt på matta, katt under bordet. 
Hund som kommer och frågar vad fasen jag håller på med.
Hon oroar sig för mig.. så jag ska sluta stressa upp henne och ge upp för ikväll.


Godnatt



.. 

måndag 30 november 2009

Keeeeeeping it up

Tja.. vad ska man säga, här blir jag hela natten.

Tofstillverkning

God kväll. Har rent ut sagt haft en riktig pissdag idag. Ett tag där så hamrade jag med nävarna i både golv och väggar och dörrkarmar, slängde hårborstar i golvet och skrämde katter.
Egentligen är jag en rätt harmonisk människa som sällan exploderar utan exploderar i tystnad i mitt eget huvud. Det var kanske det som var tvunget att komma ut.

Arg är jag iallafall ännu, men jag har suttit i skräddarställning i en mjuk fotölj nu i timtal och tittat på OC samtidigt som jag börjar på ett nytt projekt - bolltillverkning.
Alltså, såna där tofsar/tussar som man gjorde på lågstadiet i gult garn runt påsk, för att sedan fästa pappersnäbbar och fötter i orange och lösögon från Tiimari.
Tofsar och stickat är ju mycket "inne" i år så min plan är att fästa alla dessa bollar på mössan jag har på mig på bilden. Hur fint det blir är ju en bisak, huvudsaken att jag gör den och att jag får känna mig duktig och kanske även lite chic.



Min katt är så söt.
Har fortfarande inget vettigt att säga idag,
jag ska till tandläkaren om en timme, gillar min tandläkare,
skulle inte klara av att inte gå privat, 
jag kissade alltid nästan på mig inför tandläkarbesöken förut..
Efter det ska jag träffa fammo för att köpa lite garn, 
och jag ska gå på stan och kolla om de har material till mina julklappsidéer.

Det är äckligt regnigt idag, och jag ska cykla.


söndag 29 november 2009

I'm stuck

Jag är liksom... lite beroende av The OC. Jag har fastnat här, skit samma att jag sovit 5 1/2 timme inatt. Jag sitter här till 6 igen om jag så måste. IloveitIloveitIloveit!!!!!!


Två bilder

Här är två otroligt lyckade bilder från gårdagen. Kommer mer sen.




lördag 28 november 2009

Patetisk

Ingen god morgon. Slocknade av utmattning klockan 3 efter att ha blivit kallad patetisk några gånger, riktigt så du fick det att sjunka in i huvudet.
Tack Gud för vänner, jag menar det. Kände att jag fick tröst även om de var flera hundra kilometer ifrån mig. Jag måste verkligen börja gå vidare. Du tycks ju inte ha ett enda problem att göra det så varför kan inte jag sluta vara så miserable..

Raderade dig igår. Alla bilder på dig tagna av mig på Facebook. 
Var lustigt att se hur dina bilder minskade från att vara 202 till 85. 
Det var nästan så jag skrattade lite.

Nu ska jag till stan.



fredag 27 november 2009

Sweet like candy

Sitter här och gottar mig med en av mina favoritfrukter. Cantaloupe-melon.
En mogen sådan smakar himmelskt, och det är precis vad denna är, 1,77 gick den lös på vid Strandkvarnen. Blev riktigt förtjust i deras stora sortiment trots den lilla affären. Nu blir det ännu en skiva OC och ett glas mjölk to top it off with. 

The lottery

Ni kan ju gissa om jag fortfarande är i Vasa eller om jag sitter på "feelisbussen" till Åbo.
Japp, ni gissade rätt, jag är i Rasmus tomma lägenhet för tillfället och kollar OC.
 Känner mig väldigt restricted att göra saker nuförtiden eftersom jag inte riktigt vet hur jag kommer vara några timmar framåt. Sentimental, vild, ledsen, arg, galen, rolig.
Går inte riktigt att välja. Jag är ett lotteri. Lotten för denna timme är dragen - OC frälst.
Spänningen stiger inför nästa dragning.


Jag ger er även två bilder på mig och min käre roomie från Onsdagens enormt dåliga sitz.




torsdag 26 november 2009

Likgiltig

Tidigt denna morgon, runt halv fem tiden klampade en filur in i lägenheten.
Det var ju Rasmus förstås, tills i morse så hade vi nämligen bara en nyckel och eftersom jag gick hem runt halv tolv fick jag ju snällt öppna när Rasmus var färdig.
Lite senare väcktes jag av en till person, det var Thomas som ringde och ville lämna tillbaka historiaböckerna jag glömde hos honom förra veckan. Thomas kom sedan in han med och somnade snällt bredvid Ratti. Det var en gullig syn.
Jag låg på min lyxmadrass på golvet och sov extra bra.

Idag var det tänkt att jag skulle vara vid biblioteket och läsa.
Men idag är en extra dålig dag, allt känns jobbigt och jag vill inte riktigt nånting.
Jag vill inte ens sova. Så nu sitter jag och stirrar i väggen som ett fån och känner att jag borde fåt något gjort ändå. Så nu ska jag börja plugga historia.



Jag trodde allt detta skulle blir bättre med tiden.
Men det faktum att du är här, nära mig, hela tiden gör det bara svårare.
Jag hade för bråttom när jag trodde att jag börjat läka.
Nu börjar en ännu tyngre process...

Fick frågan igår natt att "Hur känns ensamheten?"
Det känns precis som det låter. Ensamt.
Även om man är omgiven av snälla, härliga människor så är det som ett stort svart hål inom en skulle suga åt sig all energi och all glädje, och bilda ett gapande hål som ständigt gör sig påmint.
Jag orkar inte känna något, och även om jag ibland vill, så gör jag det inte.
Känns nästan som att en skräckfilm till och med inte skulle påverka mig.
Och då är läget kritiskt. Jag är så likgiltig.




Memingar som "jag saknar dig", "jag behöver dig", "jag älskar dig" känns så himla avlägsna.
Ändå hör jag dig säga dem varje natt när jag sover, och jag hör mig själv svara samma sak.

Nykterspiken och partypoopern

Nejnejnej. Definitivt fel val av kvällsplaner.
Jag borde hållit mig till bion, 
men att gå dit ensam skulle nog inte heller varit någon höjdare.

Dagens ljus är nog Rasmus för att han accepterar mig som denna veckas roomie,
för att vi förstår varandra och kommer bra överens, 
för att han hämtade mig vid stationen idag och för de goda mackorna vi gjorde tillsammans.

Sitzen var långtråkig, trist och framförallt nykter (som vanligt).
Folk måste nog snart börja tröttna på mig och min klara skalle.
Grejen är ju det att det är ju inte nykterheten som sätter käppar i hjulen för att jag ska ha de roligt. Nu är det nog bara min mentala hälsa i allmänhet som sätter stop..
Jag är en bergochdalbana och känner mig ständigt balansera på en lina mellan att vara sentimental och helglad.
Känner mig som en tråkig, hemsk partypooper där jag går fram.
Jag vill ju inte förstöra för alla andra och jag vill så gärna kunna ha kul själv.
Men ibland går det inte. Och det får jag leva med ett tag nu.

Allt påminner om dig och det tar så sjukt.


I morgon blir det tidig väckning för min del,
ska till biblioteket och plugga igen. Skönt.
Och definitivt skönt att återigen veta - ingen hangover.

onsdag 25 november 2009

PLANS

Ooops! Ganska snyggt med "change of planes" på förra inläggets rubrik.
Det skulle till och med kunnat vara meningen om jag inte förkunnat mitt lilla misstag.

Change of planes

Har nyss blivit upplockad av Rasmus och sitter återigen på min vanliga plats i min vanliga studieskjorta på biblioteket. Har nyss fått nobben av mitt biosällskap så ikväll blir det sitz. 
Min första.
Läskigt! Hade först ingen lust att gå men inte har jag något bättre för mig heller.
Ska ha mina vita byxor, mina tomtetofflor (de från igår), och så blir jag ju tvungen att gå till stan och köpa en tomteluva och en röd tröja.
Men först ska jag plugga tills datorn dör.


Sorry

Satt och storbölade ett tag till denna låt.
Den var liksom så mitt i prick.
Bestämde mig för att sjunga in den. 
Resultatet, inget vidare, 
men jag menar iallafall det jag sjunger, 
krävdes några tagningar för att få rösten stadig..








Förlåt till alla som tycker att jag förstört en bra låt!


To be prepared or just too much

Sitter och har beslutsångest för VAD SJUTTON JAG SKA PACKA NER till veckans Vasaresa.
Har nu beslutat att jag kommer bo i Vasa hos mina vänner så länge lagret räcker och sen kanske jag börjar om från början. Thomas var nr 1, Rasmus blir nr. 2, Bodil nr 3, ev Belle och Emme nr 4, sen börjar det bli lite knapert. Men vi har tagit oss förbi julen då redan så det löser sig. Mina vistelser i Vasa kommer att räcka från Onsdag till Fredag eller Söndag lite beroende på. Hittar all motivation jag behöver i Vasa till mitt studerande så det var ett självklart val.
Skulle flytta dit men min skola berättigar inte varken studiestöd eller bostadsbidrag.

Hmm.. nu till saken, vad sjutton ska jag packa ner. Bio i morgon blir det iallafall.
Sen på Torsdag eventuell pizzakväll hos Bodil.
Sen på Fredag åker vi till Åbo med "feelisbussen" på glöggrundan.
Har packat ner halare och termos redan. Men behöver jag alls något snyggare?
Sen Lördag blir det utgång i Vasa... Och på Söndag åker jag hem.
Har en känsla att jag (återigen) packat lite för mycket...
Usch.

Rasmus! Be prepared!
Soppmästaren kommer till Vasa!

tisdag 24 november 2009

Rödfeber

Jag har fått ett nytt beroende - Söta saker i färgen rött.
Var med mamma på stan idag och vid Kangasmestarit hittade jag lite rött prickigt tyg som gav mig lite idéer till julen. Har ju träffat så många söta, snälla tjejer nu senast så jag ska försöka förverkliga min lilla idé också.


Dessutom hittade jag vid KappAhl ett par morgontofflor i rött!
Blev så betuttad att mamma nästan fick säga till på skarpen 
när jag försökte insistera på att bära dem utomhus.


Men söta är dom iallafall, eh?



måndag 23 november 2009

Blonde vs. Brunette

Har förresten börjat sakna mitt blonda hår lite...
Vad tror ni?


Brunett... 


eller blondin (dock hade jag rätt mycket mörkt därunder här)

Sovmorgon utan överdrift

Imorse vaknade jag prick klockan 14, det innebär ett sömnsaldo på nästan exakt 14 timmar.
Helt sjukt ju!
Så jag steg upp och kände att detta skulle bli en dag jag inte skulle få gjort ett skit.
Det stämde ganska bra det också, hade helt och hållet glömt mina historiaböcker och anteckningar hos Thomas.
Hittade dock mina finskaböcker här, men det blev aldrig riktigt av en dag som denna.
I morgon blir det nya tag med jobb från 17-21 och åtminstone ett försök till läxläsning.




Regnet

Ligger i min lilla enpersonssäng och känner mig som regnet.
Att vara tröstlös utom alla gränser är minst sagt tortyr 
när det inte syns utåt att man har ont.

Att gråta inombords gör en till en slav i sin egen lilla kropp.
Det är ingen som kommer fram till en till synes glad, leende person
och säger "Du ser så ledsen ut" eller "Det blir nog bra" eller håller om en.

Och även om de skulle det så skulle man bli arg på sig själv 
för att man inte kunnat dölja sorgen tillräckligt väl 
och man känner sig plötsligt svag och oberäknelig inför sig själv
att man inte vet vart man ska fly.

Ungefär så känns det,
fast värre.


söndag 22 november 2009

Take me back

Har sett Twilight för femtioelfte gången ikväll. Delar av filmen som tidigare jag tyckt varit så himla gulliga, romantiska och puttenuttiga får mig bara att gråta nu. 
Som när Bella säger åt Edward "No! We can't be apart!" osv.  
Jag grinar för det var precis så vi hade det, för tre veckor sedan,
TRE veckor.

Igår träffade jag dig, du var som förbytt. 
Du var nästan elak.
Du verkade tycka att allt var en rolig lek, 
du kunde säga vad du ville för att det inte kändes någonstans i dig.
Dock tycktes det vara så svårt för dig att läsa mig,
och se hur sjukt varenda spydiga, retsamma ord tog.
Du var som bortblåst igår, utbytt mot någon annan för mig okänd person.
Varför är det så svårt för dig att vara varm?
Bara för att du inte är min längre 
betyder det väl inte att man ska förvandlas till en snögubbe?
Eller har jag missuppfattat något.


Jag konstaterade de dagar jag befann mig bland folk i Vasa,
jag är likgiltig till all typ av kontakt från flirtiga män.
Det fanns en del, men jag orkade inte.
I stället drog jag fram en osynlig sköld 
och höll den framför mig för brinnande livet.

Det spöregnar i Jakobstad.
Regnet öser ner och jag längtar tillbaks till Vasa.
Inte för att du är där, 
men jag längtar till motivationen och till alla underbara människor jag träffade.
De var precis det jag behövde just nu.

Big no no

Säger bara en sak. SKY på en Lördagskväll - BIG minus.

Tack för en trevlig inflyttningsfest till Belle och Emme.

Tack för nya vänner.

Nu, hem till älskade lilla Jeppis och gästrummet.

lördag 21 november 2009

För övrigt,

Det bor en mus/råtta i Thomas vägg. Den besöker roskisen ibland och jag fattar inte att jag är den enda som hört det. Idag uppehöll den mig under en timme. Jag satte och lyssnade febrilt och när jag lyste med min starka kameralampa mot väggen bakom roskisen fanns där ett hål och när det krafsande ljudet hördes, så rörde sig även väggen. Ha!
Thomas tror inte ett skvatt på det där.
But fear not! Mousebuster Sara is on the roll and about to find out the truth!


Du slår mig

Just nu sitter jag och äter en liten påse med M&M's. Pojkarna är i Nykarleby och spelar innebandyturnering så jag sitter i Thomas kök efter att ha röjt undan och putsat lite här.
Tycker det är så skönt att städa.

Du slog mig igen, både inatt och idag när jag gick omkring ensam.
Det är inte bra att vara ensam. 
Det är inte bra att gå förbi din bil och motstå impulsen 
att gå in för att hälsa på dig, krama dig, hålla om dig, lukta på dig, 
sitta i din famn, pussa dig i nacken, röra dina läppar, 
känna på din varma rygg, känna ditt hjärta, bara för en liten stund.

Aj aj aj.

Igår kväll..

... var helskön.


Liten förfest vid Thomas före utgång..

Jag och the man himself. :)
Pojkarna tog sig upp på podiet och höll sig utanför stängerna mest hela kvällen.

Jag, fotad from "up there".

Kvällens skönaste, Danko (t.v.) släpper lös med okänd.


Kvällens storslagna minnen:
- Sardinburken man befann sig i längst fram i väntan på Lorentz.
Det var helt sjukt hur folk tänkte ibland. Som att det skulle gynna dem om de tryckte på allt vad de kunde bakifrån. Det orsakade bara en massa knuffande och andnöd. Var tvungen att klämma mig ut innan "den stora showen" börjat. Det var äckligt.

- Sabinas och min lilla diskussion med en finsk VPS - spelare, 
han skulle pröjsa 5€ för att få en cigarett av Sabina.
Sen retades vi lite med honom.

- Rasmus och min "hoppapåtåregndans" på dansgolvet

- Det hånglande paret som helt plötsligt bara vräkte sig över bardisken och välte Rasmus lonkero. Vi bad dem flytta sig och eventuellt betala drinken. Efter sluddrigt ursäktande drog de sig undan. För att sedan komma tillbaka igen på samma sätt...

- ... Rasmus som blev arg på det hånglande paret och knuffade bort dem,
och mitt glas med iskallt vatten som bara råkade träffa dem båda rakt uppifrån.

- ... skriken från det hånglande paret och high-fiven med Rasmus.

- Emmes söta fylla och goda råd och converse-skor. :)

- Milipojkarnas djuriskt förföriska dans på podiet med skjortorna uppknäppta.

- Rasmus försök till att dra en isbrytare på McDonalds. "Nå nu ska vi prata om lite pinsamheter som hänt ikväll...." Och så stjälper han sin Coca-Cola över hela bordet. Score!

- Legenden Matti blir uppringd.
Vi frågar: Var e du?
Matti: Utanför Olli's, jag ska heim!
Vi frågar: Med vem?
Matti: Öööh, vänt na liiti... (vänder sig från luren) Va heitär do?

- Thomas som skickar mig att sova någon annan stans "just in case" och jag som finner att det är Knuts som sovit i hans säng inatt. Inte alls misstänksamt Thomas. :D


Så, för att dra slutsatsen, kvällen var riktigt trevlig. Dock kom jag på mig själv med att vara nykter redan klockan 11. Så gick det den här gången igen. Men lika bra det. Vatten efter tolvslaget är en fin regel jag har. Jag behöver inte fyllan för att ha roligt. Tror bara jag skulle blivit sentimental av det..

I förrgår...

.. satt vi och mös (frustrerades) med Kimble, Afrikas stjärna och Alias. Jag träffade två härliga tjejer och vi hade mycket trevligt.

Men...



fredag 20 november 2009

Rosettfeber

Gah.
Borde verkligen ändra min header. Jag undviker redan bilderna på oss på facebook för att jag vet att de tar sjukt, och så ser jag den varje dag jag bloggar. Vilket oftast är flera gånger om dagen.
Snart börjar jag ta avstånd från bloggen också, inte bra. Nej, headern ska åtgärdas snabbt som sjutton. Men inte ikväll.

Kom precis tillbaka från stan, har köpt ett sött rosetthårband,
har blivit ett litet beroende, men aldrig något jag köpt för Du tyckte inte om det.
Nu har jag två, ha! Det du!
Sitter här med Matti och Thomas och trycker i mig en grekisk sallad från Fresh.
Aldrig mer. 4 och fucking 70 för en slemmig röra och lite dressing.
Men den måste ner för det slog mig precis att jag inte ätit på hela dagen förutom en tekopp i morse, men det är väl ingen maträtt precis.
Drog ett annat konstaterande också för några dagar sen, 5 kilo har åkt på 2 veckor nu.
Jag svälter inte mig själv, men jag är inte hungrig därför glömmer jag äta.
Kanske en del av sorgeprocessen.. Det går över.

Nu ska jag ta lite skumpa! Vi ses därute i Vasavimlet!


Tick tack

.. välförtjänt paus, har skrivit två essäer redan, upplevt flow har jag också. Nu är jag ju lite hungrig dessutom. Vad göra, vad göra?

Hello world!

God morgon världen! Steg upp nio i morse och Thomas förde mig till biblioteket för att sedan gå och gymma. Jag kände att jag behövde studera. Mina kurser denna period blev min sista finskakurs, historia (KUL) och så även psykologi 3 som även den är min sista.
Jag börjar bena av nu.

Kvällen är ännu suddig. De flesta ska ut ikväll men jag vet att det inte kommer vara någon hit ikväll, eller vem vet, kanske det blir, i morgon är jag bjuden på fest. Kanske jag tar en lugn kväll med film och godis ikväll.. Låter skönt och behagligt.
Vi ska se, vi ska se...


torsdag 19 november 2009

Burden

Idag har varit en befriande dag indeed. Pappa fick se vad som pågår i min skola och med mina studier, han var säkert lite besviken men han är min pappa och han ställer upp och är besviken endast för att han bryr sig. Dessutom hämtade han sig ganska fort och bjöd mig i stället på Subway innan han stressade mot Kokkola för att hämta lillasyster.

Ikväll var jag även på promenad med Kristian,
det var befriande och samtidigt få hålla handen igen.
Vi diskuterade om mycket och pratade mer än vad vi vanligtvis brukade göra.
Kanske har något att göra med att vi försöker övergå till kompisfasen och han kunde slappna av.
Det kändes nästan rätt, förutom det faktum att han inte är min längre.
Mitt konstaterande var slutligen ändå att om jag insett för länge sen att jag kunde ha mitt eget liv på sidan om vårt förhållande så skulle vi kanske ännu vara tillsammans.
Men å andra sidan skulle detta varit svårt i Jakobstad då nästan alla mina vänner är i Vasa.
Mitt liv skulle vara så rikt om jag hade båda delarna nu.. Men man kan inte få allt och nu är det dags för mig att bygga på kompisrelationerna i stället. Det kan vara en utmaning det också.

Vasaborna är dock mycket välkomna och förutom att ha hängt med Thomas, Rasmus och Matti de två senaste dagarna har jag träffat på dubbelt fler bekantskaper.
Har suttit vid Ollis två dagar i rad nu, ikväll spelade vi Alias, Afrikas stjärna och Klöver 8, himla skön kväll har det varit. 
Du är fortfarande med mig hela tiden, men den svagheten kommer jag inte ge dig.

Jag klarar mig. Men det svider ännu.


By the way, jag kommer ta studenten i vår! Om man snackar börda från axlarna.

Pathetic

Sitter på biblioteket och väntar på far. Han är påväg till Vasa och vi ska till skolan och prata om framtiden. Framtiden är suddig just nu... 

Har fått gjort lite läxor och saknat dig mest hela tiden.
Orden "aldrig mer" är något som är ständigt återkommande i mitt tankemönster...