Min fotomodell

Jag tycker att Svea är otroligt vacker för att vara en helt vakio, korthårig, randig bondkatt.

Håller int ni med så säg. (och Belle, du har ingen talan här) ;)

Vikter

Ska springa till gymmet en vända, efter det ska jag sätta upp några vackra bilder jag tog idag på min egna privata fotomodell. Smell ya later!

Nostalgiska barndom

Satte mig på café i stan och kände på stadspulsen, hoppas att ni förstod skämtet där. Två finska killar kom och pratade om sång och om att söka in på stadens Musikhus, jag drömde mig tillbaka till tiden då jag var i den unga åldern av 12 och tog min första sånglektion. Det var magiskt, sen dess har det ju fortsatt så någon liten del i mig tycker nog fortfarande att det är lika magiskt än idag.

Skjuts?

Okej, jag vet att ni börjar bli trötta på mina djurbilder vid dethär laget, det är bara det att jag alltid tar chansen när jag är hemhemma eftersom det inte skett så ofta de senaste veckorna. I morgon åker jag tillbaka fram och tillbaks, eller ikväll. Det beror på. Om någon är på väg till Vasa idag eller i morgon, snälla säg till ifall jag ryms med. Bussresa tur och retur kostar nämligen för mig närmare 40€.

På tal om annat, nu är det så varmt här i huset att jag nästan blir lite förbannad, helt seriöst. Så jag ska ta och promenera in till stan och handla lite nödvändigheter, kanske jag tar mig en kaffe där också. Smell ya later!

Earlier this morgning

Jag är tydligen en ypperlig sittdyna...

Sömnigt i stugan

Peppi smälter in...

Sheba är.. jaa.

Roxie kollar teve

NEEEJ!

Sitter här i gästrummet och sjunger och plötsligt när jag känner att jag har som mest flyt slänger jag bara en snabb blick mot väggen och vad sitter där om inte... en SPINDEL! I MARS! NEJ! 

Jag visste inte om jag skulle skrika, gråta, svimma eller springa ut. Hjärtat stannade, nackhåret reste sig, jag fick gåshud och började genast svettas. Även kallat fobi. För vissa låter detta så idiotiskt för hur skulle man kunna vara rädd för något så litet, men spindelfobi är otroligt vanligt idag. Jag är inte ensam om att dela denna fobi kan jag säga. Det är något med sättet de rör sig, och alla ögon (även om de inte syns så bra) och gaddarna som gör att jag skulle vilja ge mitt liv åt att forska fram ett medel som utrotade dessa kräk från jordens yta.

Men jag samlade mod, klev upp på en pall, tog en tidning och siktade med darrande händer och panikinsanity i blicken innan jag avfyrade en smäll rakt mot kräket och föll nästan baklänges i all min iver. Den dog, nu är den bara en fläck på väggen.. men tänk om det finns fler?

Vad har ni för fobier, och hur påverkar dom er?

Kackel

Jag är nog enormt bra på att prata för mycket. Så enkelt saker och ting förstörs genom att kackla som en höna.. I'll never learn. Nu blir det lite pianoplink i samband med lite galande och sen blir det nog sängen för min del, förhoppningsvis är morgondagen aningen bättre.

Jag är så led.

Nästan lite vackert

Roxie&Sara HJÄRTA lenkki

Roxie är så ivrig att hon knappt kan sitta stilla för ett foto. Eller tja, hon kan inte sitta stilla för ett foto. Blir en timmes runda tror jag bestämt. Oj vad vi har väntat!

Fetasallad

Har varit hos fysioterapeut nu på eftermiddagen, viktigt att kolla att allt står rätt till nu med tanke på att jag ska springa två halvmarathon i sommar.. Nu sitter jag och kollar 500 days of Summer, bra film! Ska dock ta en paus nu, ska gå och skära till en sallad till familjen.. Matdags i Hultska hemmet så småningom.

Hårbollen

Peppi kom och sade godmorgon också och jag var ju förstås tvungen att föreviga henne ytterligare en gång, hur kommer det sig att så mycket päls gör sig bra på bild?

(och återigen, jag lovar att hon inte är så fet som hon ser ut, skulle hon kunna prata skulle hon skylla på den dåliga vinkeln jag försätter henne i...)

Lycka!

Syster har varit i Luleå och köpt med sig en Ahlgrens Bilar påse åt mig. Det är otroligt vad så lite kan göra åt en annars dåligt startad morgon. The day is saved! Materialist javisst, eller snarare godisråtta. Nu på påskveckan är det okej att äta mycket godis, tycker jag.

.. och ja, jag vet, mitt morgonhår är gorgeous.

Här får ni dessutom en skön låt, dom Redrama spelade live på Fontana i Fredags, hade ingen aning om vem killen var förrän denna låt sattes igång, jag tycker vanligtvis inte om HipHop, men refrängen till denna låt gör mig helt lyrisk.

French kisses

Har sjungit färdigt för ikväll. Nu ligger jag på madrasserna i gästhuset med Roxie och myser, ser på Coco avant Chanel och äter All Bran. Hunden är iallafall glad att ha mig tillbaka, hon tar inspiration från filmen och tar alla tillfällen hon får att ge mig härliga, franska kyssar.

Sadepäivän ilo

Dricker Nordqvists te och njuter av att vara hemma.. Pappa tittar på Hurt Locker och jag funderar starkt på att gå ut i gästrummet och spelar piano och sjunga in lite sånger. Och så har jag hyrt 50 Days of Summer och Coco Chanel som jag också tänkt kolla vid något skede. Har ju 11 timmar av sömn i bagaget och tre dagar att helt och hållet bara slappna av så jag tar no stress..

I morgon blir det lenkki med jycken till att börja med. Sen ser vi...

Mitt te passar b

the cure

Något jag tycker är otroligt häftigt med människan är att hur mycket vi än skulle vilja kunna påverka det så kan vi inte bestämma vem vi "bondar/matchar" med. Det spelar ingen roll om viljan att passa ihop finns där, det är personligheten som fullt bestämmer om man sist och slutligen "klickar". Detta gäller ju både vänskapsrelationer och de lite mer kärleksfulla relationerna.

I helg var jag med om något fantastiskt. Jag fick uppleva just det här. Känslan av att man fungerar tillsammans med en annan person är berusande i sig. 

Detta är till Dig. Tack. På något sätt sydde du ihop några av såren på hjärtat och jag känner redan hur sårskorporna försvunnit en smula och ärr sakta bildas. Hopp - Det kanske är ett passande ord på det Du gett mig i helg. All is not lost. Det blir bra för Dig också en dag, ska du se. 

Jag lovar. 

Det jag försöker säga, sådär utan att skriva kryptiskt är väl att jag efter denna helg för första gången sluppit känna skuldkänslor för att jag njutit av min tillvaro. Jag känner inte att det är fel att jag mår bra och har roligt. Jakten på bekräftelse från gamla spöken känns så avlägset. Jag fick leva i nu. Nu. Just för att jag känt att det finns så mycket annat man kan fokusera på. Den där tunnelsynen har vidgats lite.

Det känns som att jag pladdrar. Orden jag skriver har så mycket mer betydelse för mig än vad de någon gång kommer ha för er som läser. Vi är själviska, vår story och det som tillkommer i just våra liv är mer viktigt än det som händer i andras. Men ibland sammanflätas olika personers storyn, det är timing. Inte ödet. Men det är minst lika vackert för det.

Sannerligen ett fint minne.

Can you keep a secret?

Jag hade tänkt skriva något viktigt nu, men jag insåg att man gärna borde ha ett tvåsiffrigt timsaldo för att kunna skriva något så bra. Men jag har upplevt något fantastiskt de två senaste dagarna. Så jag väntar tills i morgon, det blir mer äkta så.

Nu ryker sminket, gröten är i magen och sängen skriker på mig.

Titta in i morgon så ser ni vad jag upplevt, i bättre skriven form.

Fullt ös!

Idag började vi med silliz i Smedsby. Domdär knackkorvarna, köttbullarna och det överkokta ägget var en sann lyx efter fem timmars sömn och allmänt småslitna kropp och psyke... Folk var på gång även klockan 11 på morgonen och jag är verkligen besviken på mig själv att jag missat sånahär evenemang tidigare. Men nu känns det så bra då jag verkligen känner att jag är värd att göra allt detta. Därför tar jag ut mig så gott jag kan nu för att sedan åka hemhem i morgon för att vila upp mig en smula. Kommer nog några glädjetårar så småningom har jag på känn, men ännu är jag väl rätt chockad I guess...

Fina tjejer på silliz..

plastglastorn klistrades samman med lite nagellack..

Anne med feelishatten :)

Ibland behöver man lite hjälp på traven...

Efter sillizen drog vi vidare till Ollis, märk, klockan var runt 13 här..

Dans på bordet!

mer dans på bordet, och fantomhanden. :D

det självutnämnda "feelisborde"

en vanlig lördag eftermiddag på Ollis (Kl:14:30...)

Pampasfredagen

Har haft två fruktansvärt roliga dagar med nya bekantskaper, fest, pirr och dans! Åh så kul vi haft! Vill inte att det tar slut! Det blev ingen hemresa idag, jag var tvungen att stanna en dag till kändes det som, annars sviker jag Pampas.

Gårdagen förde inte med sig så otroligt många bilder, men det var desto roligare, stannade ända till klockan halv 4 vilket vanligtvis är väldigt olikt mig. Men det var så skoj så det blev svårt att slita sig...

 Här är några bilder från igår, vi förfestade hos Anne-Lies skolkompisar Linn och Camilla, sen drog vi vidare till Fontana.

Kallt i kön, hade jackan vid Ollis..

Pampasgrisen Freda

Anne och jag hamnade hit..

första gången skräpmat sen Oktober... usch

"Music!" (och så jag, heeeelt lyrisk!")