Argumenten gick heta och man funderade på hur det kommer sig att mannen ses som överlägsen kvinnan.
Jag konstaterade att nuförtiden har de flesta kvinnor för länge sedan redan accepterat sitt "underläge", alltså underkastar de sig mannen trots att de egentligen inte har någon anledning. Saker som att t.ex. spika upp en tavla, koppla i stereoanläggningen, sätta ihop en IKEAmöbel och så vidare har plötsligt blivit "manliga sysslor" och vi ger upp utan att ens försöka, erkänner vårt handikapp.
Vilket handikapp?
Sen när har kvinnan slutat att tänka själv?
Visst är det förståeligt om vi behöver hjälp med något som helt enkelt är för fysiskt tungt för oss, inte är vi ju lika starka som männen.
Men lika smarta är vi definitivt! Det sägs till och med att kvinnan är bättre på praktiska saker som att sätta ihop möbler och sådant för vi läser bruksanvisningen först men ser även egna lösningar på problemet utifrån eget perspektiv. Så vad är problemet?
Jag blir lite arg på de som ser sig totalt hjälplösa och ringer sin pojkvän eller pojkkompis eller pappa så fort flushern på wcn hakat upp sig, eller alla dom där sladdarna till högtalarsystemet ser ut att kunna sluka en levande. Det är ju vårt eget fel att vi blivit den svagare delen. Vi har helt enkelt gett upp. Det är ju nästan lite sorgligt.
