Det är keikka efter keikka på gång här i Rewell idag. Jag är sur, för jag skulle vilja gå ner dit och göra en Sweet Child O' Mine of my own, jag älskar att köra den, på mitt sätt då... Pointen med att göra en cover är väl inte bara att köra låten precis som originalartisten gör den? Eller? Jag är trött på att se sånt i vilket fall som helst.
Och så blir jag sur, för jag tycker att det ser så lätt ut att hitta ett band, eller sångare tycks det finnas gott om iallafall, och banden är heller inte så petnoga, bara de har en söt, snygg frontfigur. JAG VILL OCKSÅ HA ETT BAND! Igår tittade jag på en gammal video från en keikkaturné vi hade för något år sedan, och gåshuden höll på att hoppa ur skinnet på mig. Plötsligt minns jag känslan av att stå där med gänget som om det var igår! Saknar det oerhört mycket! Jag vill också ha ett band!
Var finns ni?
Om små vardagliga lyckorus och att falla platt som en pannkaka. Det jag är duktig på, det jag är urusel på och det jag helt enkelt vill förbättra. Bilda din egen uppfattning along the way. Jag är här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar