Inatt tog jag och boysen en vända via vårt "kära" Melody med allt var det innebär, såklart försökte vi ju oss på att dansa där i slutet men det var ju bara att glömma. Även om det säkert sög på vår tid också kan jag nog lugnt säga att "he va betär förr!" Maken till oförskämda, ohövliga och respektlösa tonåringar har jag då aldrig sett än dom på Melodys dansgolv, bara knuff och skuff och en och annan klack i tårna och armbåge i ryggen.. suck. Väl hemma hade jag svårt att hitta sömnen, så jag städade huset till fem på morgonen innan jag gav sömnen en chans. Det gick prima när jag väl försökte.
Hade ju feber här inne i veckan och jag gjorde allt för att repa mig
till fredagens premiär. Det gjorde jag också. Men kroppen bestämde sig
för att bara ta en kort paus från feber, för idag på scenen var jag
alldeles skakig och när jag väl tog en liten andningspaus bakom
kulisserna var pulsen skyhög. Som tur är har jag en rätt tacksam
överlevnadsinstinkt, så jag drog på allt jag hade. ÅÅÅÅH VILKEN ROLIG
HELG VI HAR HAFT!!!! Vi har fått så himla mycket fin kritik och stående
ovationer och hela faderullan. Hade gärna sett vår show från publikens
ögon, det är så svårt att föreställa sig när man står på scen, hur det
är för dom som ser på...
I morgon åker jag tillbaka till verkligheten och Vasa, förmodligen
feberfri. Nu blir det en låååååång työputki med endast en ledig söndag
innan J kommer hem från Amerika för gott. Tiden har gått hemskt snabbt,
men det ska bli riktigt roligt att träffa honom igen!
Trötta bilder på en trött och lurvig wannabe-80-talist.
Men som jag sa på showen - jag är åtminstone gjord på 80-talet. ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar