Efter att ha jobbat en timme övertid på min egentligen lediga dag surrade idén om en jogginrunda i huvudet på mig. Så kände jag migränhuvudvärken börja slå rot igen, så jag bestämde mig för något lugnare. Så jag körde iväg till Gamla Hamn, parkerade i en skogsglänta och bara satt och lyssnade på Paolo Nutini på repeat. Sjöng. Nynnade. Grät lite. Log. Tänkte.
Det är skönt att vara ensam, det är obeskrivligt underbar känsla att känna att man får rå över sig själv. Men jag saknar mina vänner. Jobbet har tagit upp största delen av min tid att jag mest går hem och lägger mig efter en dag på arbetet. Träningsabstintensen har till och med börjat sina i brist på träning. Det är inte bra. I morgon börjar jag flytta, men första ska jag jobba en stund. Och före det har jag faktiskt tänkt ta mig ett tidigt morgonpass, antingen i joggingskorna eller på gymmet. Punkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar