För ca två veckor sedan prövade jag och Lina kläder på övervåningen hos mig innan vi skulle ut och dansa. Jag sökta febrilt efter något i en klädhög jag hade på en stol nära trappan då jag plötsligt såg hur telefonen flög ut ur stolen, studsade nerför trappan, och föll ner mellan en av springorna. Såhär har den sett ut sen dess och jag har tejpat skärmen för att hålla allt på plats...
Denhär telefonen har varit en trogen följeslagare ända sedan sommar 2008 då jag blev 18. Pappa hade letat och letat och lyckats fixa en iPhone med 16GB över internet, jag var så himla imponerad över pappas beslutsamhet att hitta en telefon åt mig och jag skämdes ögonen ur mig när jag var tvungen att visa upp min krossade vän..
Idag blir denna modell uppgraderad några steg. Reparationen av denna skulle ha kostat nästan lika mycket som en ny modell så det lönar sig väl i längden antar jag... Men denhär är full av minnen i bilder och i ord. Det blir svårt att sätta den åt sidan. Den får dock följa med mig hem, så har jag nånting att ta fram och bläddra i när jag känner för det... Nya minnen kan man alltid få men många gamla består.
Nu - stan för telefonköp, skattekort, bankkoder, via redaktionen, via apoteket, på kaffe, köpa hårfärg, hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar