torsdag 22 juli 2010

The first sign

Inatt har jag för första gången i mitt liv fått känna mig otrygg i min stad.
Jag har fått småjogga hemåt med en man i hälarna som ihärdigt ropade vidriga ord åt mig.
Mannen följde mig till dörren och jag var tvungen att hota honom med att skrika av mina lungors fulla kapacitet för att få honom att backa. Det var ett tag sen min puls varit så hög, jag var riktigt rädd. Jag vet ju att han bara var ett fyllo som jag skulle kunnat blåsa på för att han skulle fallit baklänges in i buskarna. Men att ha en helt främmande människa så nära inpå gör vem som helst lite skakig...

Inga kommentarer: