Steps

Lätt under fötterna efter kvällens Jordgubbar&Champagne-tävling kände jag igår för att hälsa på en dataspelande vän igår innan jag skulle pallra iväg hemåt. Åtminstone trodde jag att han spelade dator...

När jag väl kommit fram ringde jag på några gånger, men utan svar. Jag som sagt att jag eventuellt skulle dyka upp.. Han hade väl säkert hörlurar på sig sådär som man har när man spelar med vänner över nätet.. Något frustrerad började idéer virvla i mitt huvud om huruvida jag skulle gå tillväga för att fånga hans uppmärksamhet...

Nu råkar det vara så att min vän bor längst ner i sitt höghuset, hans fönster var alltså inom räckhåll om jag ställde mig på tå. Till min lycka ser jag att fönstret som är intill hans dator var på glänt och jag sträcker mig upp och knackar försiktigt.. Inget händer. Jag muttrar för mig själv en stund, knackar igen. Ingenting.

Tävlingslusten i mig väcks till liv och jag får syn på några fågeldun som ligger på gräsmattan intill huset. Jag blåser upp en som seglar in genom fönstret. Inget händer. Blåser en till. Sen tar jag en stjärtfjäder och kastar in den med en otroligt precision. Blir jag ignorerad?

Jag tar upp en halv näve ogräs och velar fram och tillbaka en stund om huruvida det är en god eller dålig idé att kasta gräs in genom någons fönster. Jag faller för alternativ 1 och låter grästorvorna susa in med rötterna flängande efter sig. Vad är detta?! Varför får jag inget svar? Han sitter ju där inne!

Kastade jag månne för kort? Var han så fokuserad att han inte märkte något? Jag började febrilt rota i min väska efter en pappersbit och en penna. Papper fann jag, men jag använde mitt röda läppglans som penna och tecknade ett stort och skrämmande "NÖRD" på en papperslapp, skrynklade ihop och kastade in. Inget hände. Missade jag skärmen? Jag klottrar snabbt på en till lapp, kastar in, och så ännu en. Nada. Jag ger upp, nästan. Gör ett sista försök vid dörren, blir ivägschasad av spindlarna som hotfullt vaktade ingången. Går till fönstret igen, tar upp den sista pappersbiten jag har och viker ett flygplan av det och kastar in det genom fönstret. Elaka människa!





På vägen hem möter jag vännen i fråga. Han hade tänkt samma tanke som mig.
Han hade en trevlig överraskning att vänta innanför fönstret då han kom hem...