lördag 26 juni 2010

kärlek

Någon minut före tolvslaget steg jag in genom dörren till min farstu. Är det ens lagligt?
Min kväll hade slutat på grund av idiotiska meddelanden innan den ens hade börjat ordentligt.
Jag satt och snackade skit med ett aspackat fyllo från Rovaniemi innan Jenna och pojkarna plockade upp mig ikväll. Det var kvällens höjdpunkt, skämt åsido.

Nej, visst fanns det ljuspunkter, Jennis kaka, Kattis locktång, Jennas ihärdiga körande, Simons goda mat, Bönis trevliga påståenden, återseende av gamla kära vänner och så kramen jag fick av Hanna. Jag vet inte vad jag skulle göra utan så fina vänner som de jag har!

För prick ett år sedan hade jag precis fått min första morfinspruta vid sjukhuset i Lahtis, ingen visste felet, men jag hade en älskvärd person vid min sida hela den natten, och somnade i bilresan hem huvud mot huvud med samma människa. Inte trodde jag att samma människa bara ett år senare skulle komma att ta så mycket från mig, och på kuppen även förstöra min inkommande Midsommar. Allt är upp och ner nu. Jag vet ju att det blir bra, det har jag ju sagt och trott förr. Men återfallen såhär sent inpå var inget jag räknat med. Allt är ditt fel.

Men mitt beslut står fast och gjutet i sten; jag går aldrig, aldrig mer tillbaka. 


Ett sista, och andra tack, till mina fina vänner för dagen som varit.
Jag älskar er! I morgon kommer lite trevliga strandbilder..

God natt på er!


  Saray

2 kommentarer:

lillemor sa...

snälla sara du ska inte gå tillbaka till shitface,nu då han har fått leva som han vill i några månader och kommit på att int var ju det här så kul heller,jag kan ju gå tillbaka till Sara,de ju hennes högsta önskan typ.Nej nej,tänk på hur han har fått dig att må,vad han gjorde mot dig på resan osv.Var stark nu Sara,han har orsakat dig så otroligt myckel lidande, och jag tror Simon e riktigt bra för dig om du bara vågar släppa taget om ditt förflutna.

Anonym sa...

Håller med ovanstående typ! Kämpa på!! kram / Alina