Det var himla lång kö till Fontana och halare så långt ögat nådde. Vi var nästan inne då jag ska ta en klunk ur en vinflaska och en tjej knuffar till flaskan. Jag känner hur något spricker och min första tanke var i undran om det var glasflaskan eller tanden som sprack.
Det var min älskade tand. Jag har nu en bit borta från min ena framtand. Jag är förkrossad. Jag vet att de flesta säkert nu skakar på huvudet och tänker "det är ju bara en tand, går att fixa". Men mitt leende är något som jag alltid kunnat falla tillbaka på, när allt annat sviker och jag tycker att jag ser förskräcklig ut på alla plan. Nu kan jag inte ens le utan att skrämma småbarn. Jag ser ut som ett troll.
Vet inte hur jag ska klara av att vänta tills i morgon då vi åker upp till Jakobstad för att försöka fixa det hos min tandläkare...
2 kommentarer:
Ja ha å haft bort halva min nedre framtand men de syns int alls att de sku ha vari sönder. Di fixar nog så bra så! :) hoppas din å blir som förr. :)
Tack för uppmuntran! E bara så rädd att de int ska kännas som min tand nåmer och att jag int kommer kunna äta som vanligt utan att de e obehagligt osv.. :(
Skicka en kommentar