Om små vardagliga lyckorus och att falla platt som en pannkaka. Det jag är duktig på, det jag är urusel på och det jag helt enkelt vill förbättra. Bilda din egen uppfattning along the way. Jag är här.
söndag 12 september 2010
Sing for the laughter, sing for the tears
Så var det över. Det känns som en tung sten från mina axlar. Jag är inte nöjd, det kändes inte bra. Men det är över. Vid närmare eftertanke är det ju inte så mycket som känns bra i min tillvaro just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar