It's time

Krisu och Jonttu ligger och latar sig i sofforna framför fotboll på teve. Själv börjar min rumpa bli sjuk av golfsittandet. "Jag måst få ligga raklång för jag ha haft tvååååå träningar idag!" Själv har jag avslutat min sista jobbdag med tre kramar och tack- och lovord. Sen har jag gått på gym och efter det köpte jag rakblad och tobak. Jaaa-a ni, nu blev det tissel tassel därborta. Det roligaste är ju att man kan skriva vad man vill här och folk tror på det. Så vi kör vidare på den trenden. Jag har en manlig kroppsdel, jag äger även en gris och så har jag peruk över hela huvudet.

Okej, nu slog tröttheten mig.

Det är nog dags att överlämna datorn till pojkvän och gå och lägga sig.

Nattinatt

Except magen och kändisskapet

Okej, det finns inget klyschigare än just den här låten. Om en ung tjej känner sig nedstämd och deppig letar man automatiskt fram någon Britney- eller Aguileralåt från årskurs 6 och vips är man tillbaka i samma sinnesstämning som för jaa, vad blir det nu... sju år sedan. (Hjälp.)
Men för några dagar sedan kallade en människa mig för "stark kvinna" och jag blev lite rädd.
Inte för att jag är stark, för det är jag inte heller,
(mer som en defensmekanism jag slår på då jag inte orkar med all skit.)
Men "kvinna"?
Varför kan det inte finnas något ord
för det man känner sig som och i stadiet mellan flicka och kvinna?
I stället dras vi till Brittans låt I'm Not a Girl, Not Yet a Woman. Och det är PRECIS så jag känner mig nu! Jag ÄR Brittan. Förutom killer-kroppen och the fact that she's famous då..

Så många frågor

Sitter här på min absolut sista arbetsdag och känner väggarna rasa ner runt mig. Jag töms sakta på all den energi jag haft de senaste månaderna. Nu kommer jag tillbaka till ruta noll. HJÄLP! HJÄLP! PANIK! Vad kommer hända nu? Inom en månad, två? Stannar du här hos mig, flyttar vi någonstans? Flyttar vi åt olika håll? Lämnar jag ensam kvar? Hur går det med skolan? Hur går det med sången? Vill jag för mycket? Vill jag för litet? Får jag något deltidsjobb? Får jag något jobb? Blir jag nerdeppad som förra året? Tappar jag all motivation? Blir jag pank? Flyttar jag hem? HJÄLP!



Aldrig trodde jag att en sista dag på jobbet kunde vara så ångestladdad.

Last day

Om en och en halv timme börjar min sista dag på jobbet. Vad händer sedan då. Jag vet inte.

Jag har alternativ. Men just nu är framtiden ett enda sudd. Shit, jag vet varken ut eller in. 

Vill inte visa min fula nuna åt er nu så väskan får agera ledsen gubbe. Dessutom en bra symbol för att happy-times med nätshopping och impulsköp härmed officiellt är över.

Jag bryter, jag inför.

Okej, okej döm inte. Jag vet redan att jag har vita strumpor till dessa supersöta benvärmare. Men jag är hemma och njuter av Friends och Kristian, då klär jag mig hur jag vill.

Hursomhelst. Ville bara tipsa om dessa benvärmare från Lindex med en rätt bred fuskpälsmudd. Päls är inne även denna höst men för de som inte vågar sig på pälsjackorna eller extremare halsdukar och mössor osv så tycker jag dessa är riktigt lagom. Jag tänker själv köpa en pälsmössa även denna höst/vinter men allt får gå i fuskpäls. Jag kommer aldrig vara för päls. Är inte en av de aktivister som springer och sprejar rävar och minkar med färgspray, min morfar var pälsfarmare så jag har accepterat att det är ett yrke, men päls är aldrig något jag skulle bära själv. Så, för att sammanfatta denna osammanhängande text:

Benvärmare från Lindex i fuskpäls 12,95. Köp vettja.

Den stickade delen är egentligen brun, likaså är mina ben brunare i verkligheten. Äh

Nytt beroende

Trodde aldrig jag skulle kunna bli kär i mörkchoklad men efter att jag börjat äta Xocai som även det är mörkchoklad älskar jag hur det får smälta på tungan. Det är sjukt gott, prova Fazers 70%-choklad, det finns även med olika smaker som apelsin och hallon osv. Apelsin och Original är mina favoriter. Nu blir det gym för min och Kristians del.

Doften av dig

Efter 2 1/2 turbulenta dagar är han tillbaka. Min drog, mitt gift, min himmel, mitt allt.

Det har varit två ovanligt jobbiga nätter, men nu blir det bra. Nu blir det bra.

Jag får ligga tätt intill din varma kropp och andas in dig. 

Sleeeeeep

Usch, jag vill sova men jag är totalfast i True Blood. Jag vill sova, jag vill sova. Zzzzzzzz....

Go to sleep, stupid human!

Jag vaskar guld

Förlåt, jag blir bara tvungen att kopiera de deppiga guldkornen från min gamla blogg.
Råddiga, flummiga meningar, men makes sense, jag hittar den kloka, starka människa jag var förr. Jag orkade inte bry mig, jag hade mina åsikter. Vad är jag nu då? Ett spöke?

Januari 2008:
Jag dör inte, om det är så ni uppfattar er dyrbara omtanke och fina vänskap.
Jag klarar mig så fint, så fint. Hur kan man vara så stor på sig
och konstatera att man är så värdefull
att man skulle åsamka den utlämnade stor smärta om den blev ensamlämnad?!
"Att förlora någon genom en fyllekväll".
Det kallar jag värdefull vänskapför i era ord fanns inga underliggande frågor,
inte minsta lilla omtanke eller "vi bryr oss",
det var bara det samma om och om igen: Ägandebehov, stenkontroll.
Det var bara vackra ansikten jag fick igår, inget annat fick jag ut av denna bisarra kväll.
För antingen är det så, att långvarig smärta, tomhet, illamående och dålig självkänsla
inte existerar i den perfekta världen. Eller så vågar man helt enkelt inte släppa fram den. Jag tänker inte ställa mig efter hur den perfekta världen ska vara, den ska skifta, åka upp och ner och ibland stanna helt nere eller helt uppe, det ska finns åkturer i mörker och i ljus.
Men den ska inte vara svart på vitt. Och jag inser att ni/du/vemsomhelst kommer att tolka min kryptiska text precis som ni själva vill, det är en del av hela alltet det också, att göra sina egna uppfattningar, men det betyder inte att man har rätt.

Jag gräver mig bakåt i tiden

December 2008:
Någon har någon gång satt griller i huvudet på mig om onda ting och nu krälar det tvångstankar där inne, likt maskar som urholkar min hjärna. Dom ligger och lurar och när jag ska lägga mig, då kryper dom upp och gör mig rastlös, sömnlös och blåser liv i min fantasi. Runt sängen dansar hemskheter, utanför fönstret finns ljus. Det slipper inte in, inte hit. Jag måste för tredje gången stiga upp och kolla till brödrosten. Jag stänger köksdörren, jag måste stänga alla dörrar. Lämna mig ifred.
Varför tar du inte min rädsla på allvar? Är din värld svart och vit, enkel som en barnbok, inga gömda röda trådar eller dolda meningar som skapar kaos i ett ungt huvud fullproppat med fantasier. Kan du inte se att inget är perfekt, och att defekterna inte bara försvinner, du måste hjälpa mig. Törs du inte? Förstår du inte?


December 2008:

- "Du förstår ju, jag vill ju vara med dig 24/7, och jag vill ju heller inte lämna dig ensam hela tiden då du inte har så många kompisar..."
Aj.
Varje ord var ett pistolskott i kroppen, jag hann bli balsamerad, begravd, maskäten och uppgrävd innan meningen var färdig. Sen i dödläget slog knytnäven mig i ansiktet igen. Det stämmer ju, vartenda, svidande lilla ord stämde ju. Näsblod, tack.

Centrifugen

Vem är du? Bryter du dig lös?
Måste jag vara rädd? Upp och ner, ner och upp?
Ska du tvunget ge mig skrämselhicka?
Det roliga i det hela, är ju att du inte gör något fel,
jag är paranoid, jag är rädd, jag är rädd i onödan, jag är onödigt löjlig.
Jag är. Du gör. Du har inte fel, jag har inte rätt. Du gör ingenting fel. Jag gör fel, nu. Bergochdalbana. Kärlek.

Oh, I forgot

Oj, glömde jag nämna att jag blev spottad på igår? Okej, hursomhelst, jag blev spottad på igår. En tjej tyckte kanske att jag hade för fin klänning, betedde mig konstigt, hade för lockigt hår, hade någon ögonfrans fastklibbad, doftade för gott, jaa.. you get my point. Jag blev spottad på. Det var en märklig upplevelse.

Mina tre sista dagar

Detta gläder mig. = Lugna, stressfria, KORTA dagar.

The consequences of having fun

Typiskt då jag för en gångs skull bestämmer mig för att sätta upp bilder från igår och så hittar jag inte kamerasladden någonstans!

Det är en sjukligt trött människa som sitter framför datorn denna kväll. Men oj så roligt jag haft det! I stället för klackskor drog jag på mig mina nya vita dojor, som btw inte är så värst vita anymore, damnit!

Kvällen började jag här i mina ensamhet med ett litet pytteglas rött vin fyllt upp till hälften. Käkade vindruvor och mörkchoklad och plötsligt får jag ett meddelande om att komma till vår gemensamma kära, gamla kompis Linus förfest. Jag kände ju mig så klart ärad eftersom vi var under tio pers där och jag ångrar verkligen inte att jag for dit. Där satt jag, G, Knuts, David och Linus i köket och pratade gamla högstadieminnen. Vilka tider! Kristian ringde och sa godnatt och jag rabblade stolt upp namnen på vem jag var med och sa att vi hade skitskoj. Följd: STOLT pojkvän, och glad kanske framför allt. Just då kände jag att kvällen kunde gå från rolig till oemotståndlig, att jag hade Kristian bakom mig hela tiden.

Där drack jag även en cider under tiden jag var där och strax innan vi for var det någon dum människa som lurade i mig att jag lovat att ta en shot, så visst var jag snäll och gjorde det också, men ytterst lite.

Det kändes konstigt att köa till Melody, men sällskapet gjorde hela den relativt korta väntan rätt angenäm ändå. När vi väl kom in skulle pojkarna ha något att dricka så jag körde på en stort, stark vatten. Vi dansade och hade SÅ HIMLA roligt hela kvällen, musiken var på topp och alla dansade verkligen som om det inte fanns någon morgondag.

Men... idag är dessvärre en morgondag, trots att gårdagens dryckessaldo var väldigt skralt med ett halft glas vin, en cider och en liten shot så sätter däremot timmar av sömn sina spår. Jag har ett hål i magen och ögonlock som faller ner i vilket ögonblick som helst. Jag låter Actimel göra jobbet och välkomnar en tio och en halv timmes dag på jobbet.

Lållpåpp

Ikväll är det slickepinneslickande som står på schemat. Kristian har gått till Jani för att kolla golf igen och jag njuter av att få lägga mig ner i min soffa med både min dator och teven ifred. Ska kolla True Blood nu har jag tänkt. I morgon blir det andra bollar, nämligen, Vinskåpet! Har längtat såå! Det ska bli så kul! Kameran får följa med också :)

Före och efter

Visst är det viktigt att gå med hela och rena skor, lika viktigt som att hålla fötterna torra.

Jag är en sucker för vita tygskor men nu fick mina stackars Esprit skor ta farväl och bytas ut mot ett par nya från Tretorn. Någon gräns måste det vara för hur mycket ett par stackars skor (och dess bärare) ska behöva gå igenom. (Läs: FRUKTANSVÄRT dålig ordvits!)

Ni som inte tror mig och tycker att jag är en urusel sparare och en bortskämd liten skit som köper nya saker hela tiden. Ni kanske har lite mer förståelse när ni ser bilderna nedan.

Mina gamla stackare.

Och mina nya från Nelly.com, stl. 37, på REA dessutom!

Kristian ertappade mig med att posera med mina skor framför datorn, 

han tycker att jag är konstig.

Förresten

Fotbollsspelare kan också sjunga. Lyssna på Inters fina sång vettja!

FINALLY

ÄNTLIGEN är mitt Office-program här! Och även mina nya skor, ska visa sen. Nu gäller ALL-BRAN och efter det blir det en niohålsrunda med Krisu och Jani. Hey ho let's go!

Mos!

Oj, förresten, kikade precis in på kära nygifta mosters nyaktiverade blogg. Blir alltid så lycklig då nya inlägg tillkommer och om ni någon gång vill ha tips till recept eller bara tips till små husliga matknep eller hur man lever ett lyckligt liv så ska ni kika in på Maddes blogg här. Det går även att klicka på länken på min blogglista här till höger. (Kostkuriren.)

Idag hade hon skrivit om hur hon och Henkke gjort äppelmos och det liksom vattnas i munnen på mig. Kristian har precis introducerat grötätarkonsten här hemma hos oss, har aldrig riktigt varit en fena på att koka gröt, så jag ser till att väcka honom tillräckligt tidigt för att han ska kunna koka gröt innan han ska på träningar. Nu är våra havregryn slut och i morgon är vi båda lediga på morgonen, vilket innebär att jag MÅSTE stiga upp tidigt och springa till Rimi och köpa det, kan ju se till att köpa lite andra nödvändigheter samtidigt också.

Vad brukar ni sätta på er gröt? Jag brukar varva mellan frusna hallon med honung på eller blåbär med råsocker över. Men då dessa ingredienser saknas eller jag helt enkelt inte orkar tänker jag bara "ÄH" och slevar på ännu en stor sked med sliskigt söt jordgubbssylt undertecknat Dronningholm. (Kristians favorit.) Visst kan han koka gröt men jag står minsann för kreativiteten vad rör strösslet så att säga. :)

Nu, seriöst, god natt.

Vinskåpet

Uuuhh... jag är tröttheten själv. Enda orsaken till att jag ligger kvar i soffan är för att jag inte orkar stiga upp. Kristian den tönten gick just till Janis för att kolla golf.. I mean, hellou! Klockan är ju faktiskt.. jaa.. bara kvart över nio. Oj, nu är det jag som känner mig som en tant.

I morgon jobbar jag i tre timmar. (Score!). Sen på Lördag, då blir det skojigt, då blir det nämligen "Vinskåpet" på golfbanan.

Vinskåpet har 18-års åldersgräns och går ut på att alla deltagare, vi pratar nu alltså fortfarande om golf, har med sig varsin vinflaska som de ställer på ett bord innan de går ut i sina respektive grupper för en 18 håls runda.

 Alla startar samtidigt ("shotgun-start") från olika hål och tävlar pisteboogie från sitt eget handicap, (goda chanser för mig vill säga), MEN oberoende om man spelar bra eller inte så är det vem man paras ihop med och som man då även räknar ihop resultatet med som avgör den slutgiltiga poängen. Det räcker alltså inte alltid att du spelar bra för i hemlighet lottas en partner ut som man sedan drar EFTER att tävlingen är över. Här blir det spännande. 

Varje deltagare får också även varsin halvliters vinflaska att dricka till maten (hehe), PLUS - det lag som vinner får välja FEM vinflaskor PÅ VAR ut av de flaskor som togs med av deltagarna. M.a.o. det blir en ROLIG dag! Ska passa på att sätta mig bredvid Käld, han är en bra partypolare.

Det blev många versaler nu, GODNATT!

I go..

Det känns att det är höst, allt är rött och gult och vinden är kall, och, mitt humör klättrar neråt igen och jag kommer in i min sentimentala skrivperiod med deppiga tankar och ännu mer pessimistiskt tänkande. Jag behöver något uppiggande men jag vet inte vad. Och i stället för att pigga upp mig deppar jag ner mig ännu mer med lite vackert pulserande deppmusik... Detta är vackert.




Kate Havnevik - Nowhere Warm

Out of reach

Sitter och kollar True Blood innan jobbet. Äter nötter och har hundrafemtio hemska tankar i huvudet. Inte av True Blood men inför framtiden. Inget kommer att gå som jag tänkt eller planerat och allt är så utom min makt att påverka. Jag hatar sånt. Att inte kunna påverka något, inte ens med mina livsfarliga mandeltänder...

Ajm sålii!

Ursäkta för en pissuppdatering. Min inspiration till att skriva och blogga ökar i takten med skuldkänslor och måsten som radas upp i huvudet på mig. Jobbar i morgon igen. Men det är mindre än en vecka kvar nu. Nästan Onsdag packar jag ihop.

Har dessutom fått en underbar idé om vart jag skall resa om det inte blir Kreta.

Nu ska jag hämta tandborsten åt Kristian och hoppas på en bättre dag i morgon.

Manchester United gjorde precis mål men stackaren är för trött för att ens säga "Jess!", och tro mig, när det gäller ManU, då är han verkligen trött om han inte orkar heja.

BABABABABA

Uuuäk, har kämpat med musikprogrammet här inför en söt liten idé jag fick. Men mina tekniska svagheter sade tvärt STOP och nu har jag mest bara huvudvärk. Dessutom är jag hungrig igen, och trött. Så jag ska stoppa i mig en banan och sen gå och lägga mig inför den stora dagen i morgon: Jaro - Honka match, men även teoriprovet för körkortet. Vet att jag kommer att köra i det men man får ju alltid vara positivt inställd.

GODNATT!

Naughty

Kristian och jag har varit olydiga, vi ehm... tog en liten paus från nyttigheterna...

Igår handlade jag en massa frukt och nötter och nyttigheter, men precis innan jag skulle betala så stod den där och tittade på mig: Marley and Me. Jag blev kär i den före den ens kommit på bio och jag kan fortfarande se den flera gånger i rad. Men nu köpte jag den och kan se den när jag vill. Lycka!

Kristian är i Vasa, jag stannade hemma, ska hämta ut ett paket med mitt Office-program på posten. Blev lurad på det första stället jag köpte det så nu köpte jag ett som är 60 euro billigare.

Och så måste här städas och...

äh.

Sing for the moment

Idag har det sjungits för glatta livet. Har verkligen saknat gospelkören. Fick tre härliga nyheter på köpet också. De kommer att avslöjas inom en snar framtid. Jag ska även börja få ta sånglektioner med Heidi igen. Nu när jag vet lite vad jag vill göra och vart jag vill komma kan det bli riktigt givande. Det känns som att något har saknats då jag inte fått ta sånglektioner på ett halvår. Har ju gjort det sedan jag var tretton så det är i princip något av en rutin inpräntat i mitt liv.

Nu ska jag återgå till FRIENDS och sluta tråka ut er med absolut ingenting intressant.

I morgon blir det Vasa med pojkarna Kristian, Petter och eventuellt två till.

Ska läsa min nyinköpta Elle-tidning under bilresan i morgon. Den som inte har körkort behöver inte köra. Hehe. Ska njuta så länge det varar, Onsdag ska jag skriva teoriprovet. 

Woho, jag börjar bli vuxen. (Kanske på tiden...)

Inköp

Tjallå! Jag kikar in hastigt och lustigt för att visa att jag lever och existerar. Var en sväng på stan idag, läkaren gick bra och jag fick ett nytt recept utan mer eller mindre obehagliga undersökningar. Den enda trista nyheten jag fick var väl att jag gått upp 4 kilo. Men som jag sa åt mi pojkvän när han förvånades över min positiva attityd till denna fettlagring: "Gick jag upp sådär enkelt så kan det ju inte vara en så stor konst att gå ner domdär kilona igen." Just i den stunden älskade jag mig själv så innerligt mycket. Jag belönade mig själv med lunch vid stadshotellet och några små inköp:

Jag betalade äntligen min förseningsavgift och lånade två böcker.

För er som läst dem: Crap eller clap?

Jag kikade in på hälsoboden och köpte vitaminer för min underbara kropp som får lida för att jag är så oförsiktig med mig själv.

Jag köpte hårprodukter till mitt slitna, men fina hår.

... och sist men inte minst så köpte jag kallpressad hälsochoklad av Sandrakusinens far, Xocai som de kallas har blivit en sensation i västvärlden. Nu ska jag prova. Men mer om det senare.

Nu måste jag skynda mig iväg till gymmet. Min kung till pojkvän har erbjudit mig skjuts om jag går längs med rätt gata om 7 minuter. Hej hopp!

Dagens ÖT:

Gissa om jag är stolt?

Broken

Bjuder på en vacker låt.

Broken - Norah Jones.

Nu ska jag till sjukhuset och förnya ett recept. Vi hörs senare!

Men trött, det är jag

Plus två.

Jaro VANN! JARO VANN!!! Vad mer kan man säga! VI VANN över ligaledarna! Hela läktaren var galen, jag har aldrig varit med om en gladare och mer entusiastisk publik. Inga otrevliga sistaminutenmål av motståndarna, bara ren och skär triumf rakt igenom. ÅÅH lycka! Och när Eremenko fick jubel och applåder i slutet blev man nästan tårögd. Nu kommer Kristian, dags att kramas!

Plus ett.

En liten kille idag kom och lånade en klubba utan att säga ett ord före han dök upp igen med en betydligt gladare uppsyn. "Den här klubban e jättebra! Jag tog den för att visa pappa mina slag! Dom for som raketer!!!"

Kunde inte låta bli att le lite.

ALLTSÅ NU!

Här på jobbet händer det för mycket på en gång. Jag sluter ögonen och ser mig själv flyga på någon stackars människa som säger fel sak eller ber mig om för mycket. Som PMS utan att kunna invänta steg två. Alltså, mensfri PMS. Alltså - bara total jävla, okontrollerbar ilska. ARRRGGGH!

Jag stänger 18 och visst, klar, klabbi he så är jag FAST här, utan BIL, utan KÖRKORT och utan SKJUTS. Alltså - jag missar JAROMATCHEN.



vill någon hämta mig... snälla? Jag lovar att vara from som ett lamm.

Exemplarisk och felfri

Idag har jag skött mig så exemplariskt att jag skrämde mig själv lite på kuppen. Jag tog hand om en hel tävling, plus folk som ville göra ärenden utanför tävlingen, plus telefon, plus matlagning. Och till råga på allt detta visade det sig att jag överproducerade smörgåsar, korvar och kex. Men kexen blev goda och ingen har klagat på att jag gjorde för många. Dock klagade jag smått när alla smörgåsar skulle plastas in i slutet av dagen. Men inte en korv sprack och inte en matsmula brändes vid osv osv... 

Nu är jag slut. Pang. Död. Inte många som klarar av att jobba 9 timmar med illamående och 3 timmars sömn från natten före. Nu har jag fått feber. Och jag ska jobba i morgon. Och ni som tycker jag låter positiv till allt detta luras bara. Det måste sitta kvar från all positivitet man måste utstråla på jobbet. Uuuurrrrk...

Men Kristian hade köpt blåbärssoppa och jag har ätit och fröjdats och senare även klagat över att det inte fungerade något vidare..

Deed of the day: Jag stod i köket och gjorde smörgåsar och kollar in fåglarna utanför fönstret. Skulle just till att sätta skinka på hela kalaset då jag hur något dunsa in i fönstret. Jag blev iskall på en halv sekund. Jag hatar, hatar, avskyr att se fåglar lida eller bara ligga stendöda och förvridna nedanför fönster. Jag tvekar, men går sedan ut för att se om det var som jag befarade, alla fågelvänner är bortflugna och kvar sitter något som ser ut som en fågeldocka, helt stilla sitter den med fötterna rakt framåt. En liten talgoxe. Jag trodde först att den stelnat och dött på fläcken och fällde en liten tår, och precis då så vrider den på huvudet. IT'S ALIVE! Försiktigt tar jag upp den underbart späda, lilla varelsen, jag har aldrig sett något så perfekt. Efter några små smekningar på det lilla, mjuka huvudet sätter jag den i skydd i solen under en buske med några brödsmulor. Fågeln, fortfarande i chock, vrider bara på huvudet och så, efter ca fem minuter återfår den fattningen och virvlar iväg med en brödbit i munnen. Jag tjöt av lycka och blev tvungen att förklara mig för förvirrade golfare.

Jag ska blir fågelskådare. Näe, jag ska köpa en bra systemkamera och gå på fågelskådning med min fågelskådare till farbror.

"Huvu i bytto"

Natten spenderades halvvaken hela tiden. Illamående, uppkastning, magkramp. Jag mår inte bra helt enkelt. Har lite feber och nu ska jag i jobb. Febern betyder inte så mycket men jag är lite orolig över min mage. K blev lite paff i natt när han vaknade av att jag vrålade om yoghurt, det var ingen glad människa som lyssnade på mina vrål och stön men när jag sedan fått i mig lite drickbar youghurt, och vrålet och stönet förvandlats till ömkliga snyftningar mjuknade han lite och flyttade tillbaka till sängen från soffan och strök mig på ryggen till jag somnat.

Visst kan man vara arg och sur på varandra bara man slutligen kommer till sin rätt om vem som behöver vem i vissa situationer. Han är underbar och älskad.

Nu, urk, jobbet.

Slutet på en pissdag

Jahapp, hemma då. Kristian torkar upp brun-utan-sol kräm från mattan efter ett litet krig och vi ska se på Big Brother. Är salongsberusad (OBS! Efter en cider..) och väntar på tröttheten. Har varit för upp i varv för att hinna vara trött, nu vill jag sova. I morgon - jobb 9 timmar. Onsdag jobb - 8 timmar och Jaromatch. Mitt lilla ljus i mörkret med andra ord.

Idag åt vi tacos hos mor och far och jag fick konstatera hur mycket jag saknar mina älskade husdjur. Konstaterade att när jag brukade sova i gästrummet på somrarna brukade jag kunna ha fyra husdjur i sängen. Roxie, som vanligt i fotändan, katterna kom in genom fönstret så Marie vid fotändan, Svea vid huvudet eller liggandes tätt intill min mage, Sheba på Roxie eller vid mitt huvud. Senast jag sov med djuren var när Kristian var på längre resa och jag sov med Peppi vid huvudet och Roxie vid fötterna. Jag vill ha två katter och en hund. Med djuren känner jag mig som hemma.

Bzz...

Och ja, jag vet att många av er tänker att det finns bättre sätt än att häva ur sig allt på internet och jag vet att mycket av vad jag skriver passar sig bra inlåst i en dagbok. Men jag har ingen dagbok nära intill och jag jag orkar inte bry mig om vad folk tycker just nu. Jag ropar inte på hjälp. Jag HÄVER ur mig på ett mycket naivt, blåögt och omoget sätt!!

Jag behöver tändstickor.

Till alla er som absolut inte orkar läsa ett enda ord av självömkan eller depression idag: byt blogg och läs inte detta inlägg, för jag lovar att det inte kommer finnas annat än destruktiva ord i texten som följer. (Ändå är ni dumma nog att fortsätta här.)


Idag regnar det. Och oberoende vädret så syftar jag på insidan av mitt huvud. Total storm.
Blixtar och dunder ger mig små irriterande ticks och då och då svämmar det över och allt detta överflöd måste ut genom tårkanalerna.
Jag orkar inte idag. Jag har ett ton saker att göra. Men värst av allt, jag är ensam.

Ibland, när man känner att pojkvännen inte riktigt är tillräckligt stora öron för att kunna läcka ur sig allt som hänt under dagen, eller allt som bekymrar en och gör en ledsen, då behöver man en vän. Vänner finns inte här i äckelhålan. Här finns bara jag. Jag behöver omplaceras, att jag inte inser det! Jag behöver ingen ny lägenhet i samma skithål, jag behöver ny miljö, nya människor, eventuella-vänner-människor. Eller gamla vänner som kanske ville ge mig en femtioelfte chans att visa att jag också är en kul människa och inte ett snöhuvud. (Bekymra er inte över att kolla upp det sista ordet i ordboken.)

Jag ska jobba nu till slutet av denna månad, och så åker jag ENSAM till okänd varm ort. Hahahaha! Hur patetiskt är det inte?! Jag ska åka helt ensam och vara med mig själv i två veckor, jag måste desperat härifrån. Konstigt nog har detta inte varit ett problem för mig, det här med ensamheten. Men ibland, speciellt på nätterna så svämmar det över, och det blir outhärdligt i några timmar innan man lugnar ner sig igen.

När allt är värst så blir jag i ställer självdestruktiv, jag får en kraftig känsla av att vilja vara ännu mer ensam och ynlklig, sitta och hälla i mig alkohol för mig själv, starta ett nytt rökberoende, skrika, hata mig själv.

Och det gör jag nu, jag hatar mig själv för att jag är en sån stor idiot att jag skriver ut allting här, men allt gör att jag avskärmar konsekvenserna. Jag blir blind och immun ser inget annat än NU NU NU!!!


Usch för mig. Usch.

Gotta say it

Tarantino är ett geni, ett väldigt, väldigt förvridet geni.

You bastard!

... och det är bekräftat! Vi ska på Inglorious Basterds ikväll jag och Kristian. Nu ska ta mig bort från verkligheten en stund och ringa och boka biljetter. Vi lever ju i en enorm stad så om man inte bokar kan ju alla biljetter vara slut, speciellt då filmen redan visats en vecka.

Men jag ringer ändå. :)

Hysteri

Och så slog det mig, jag har ju inte gjort alla uppgifter från förra perioden! Nej nej nej!
Jag måste härifrån, jag måste hem nu! Gaaah!

Sådär, nu har jag avreagerat mig men jag tvivlar på att något blir gjort i alla fall..
6 timmar kvar på jobbet 17 dagar kvar i arbetet. SJUTTON också, vad gör jag sen?
Jo, jag åker på resa innan nästa jobb blir på tal. Jag tycker om att jobba, men heltid blir för mycket om jag ska hinna studera samtidigt.

Nu hoppas jag även innerligt att Jaro har ett ligalag även nästa år, så älskling inte blir tvungen att flytta härifrån. Vi har nämligen blivit erbjudna en 80kvadrats lägenhet med två rum, kök (diskmaskin!), badrum, bastu och balkong med kvällssol i ett nytt hus byggt på 2000-talet. 500€ i månaden kostar kalaset, man blir så lycklig av att ha nära och kära. Vi är ju vana med att inte betala någonting eftersom Jaro betalar lägenheten. Men om det nu blev så att vi är kvar här ännu ett år, Jaro drar ner på lönerna och kanske inte längre sponsrar lägenheterna, så är det skönt med en liten trygghet, till och med Kristian verkar vara positivt inställd till detta.

Jag längtar och hela min kropp suktar efter att få inreda ett större hem med plana väggar och vackra utrymmen!

Lurad

Och så väntar jobb igen. Åkte på en luring och trodde jag skulle börja tio först, men så slog det mig att jag börjar klockan tre, men då hade jag redan frågat "visst börjar jag tio?", och det gör jag ju förstås nu. Mor hämtar mig. Jag är så äckligt trött på att cykla dendär samma skitvägen hela tiden! Och läxor har jag kvar också.

Ni kommer nog få höra mer av mig under dagen! Jag kommer ha såååå mycket att göra i nio timmar...

Home sweet home

Jag överlevde. Jag är hemma igen och det enda men jag har efter Vasaresan är en sjuk mage från mina tajta jeans som spände in i magen hela vägen hem, (känner ni till syndromet?). Jag kommer hem och öppnar min blogg och klickar rutinmässigt igenom mina favoritbloggar då jag ser att Mia skrivit om mig i sin blogg och låt mig bara säga, YOU MADE MY DAY!

Efter att ha strosat omkring i min gamla studiestad och gjort allt förutom att studera (läs: shoppa, ätit en Arnold's bagel, köpt Cosmopolitan), och sedan stressar man sig igenom ett engelskaprov (35 minuter) och man bara VET att det inte räcker till en 10a, och knappt en 9a eller för den delen, man springer till bussen i sina sönderslitna skor för att man inte har råd att köpa nya, (men tydligen allt möjligt annat har man råd med fick jag konstatera i ett senare skede), man hinner till bussen och sitter 2 timmar och skakar av den iskalla

 luftkonditioneringen i två timmar, man krockar nästan två gånger i en lyktstolpe på vägen hem för att stjärnorna är så vackra. Och så dimper man ner på soffan och läser sin och andras blogg och ser att på ett sätt så är man saknad.

Min hjälte för dagen Mias blogg kan ni som inte vet gå in på och läsa här. 

Det är sällan jag lämnar denna blogg utan ett litet leende på läpparna.

I morgon väntar jobb och slit igen efter sex dagars "ledighet". Nu ska dessa två hålla mig sällskap en stund, ni ska smaka på Arlas två "Yoggi-youghurtar" de smakar gudomligt. Den rosa är min favorit men grön är super den också. Nu ska jag slita tillbaka tidningen från Kristian, han har en mycket speciellt kärleksrelation till bruden på framsidan. Drömma går ju. Och vilka män drömmer inte förbjudna drömmar om Megan Fox. Bara att acceptera.

Hets

Nu bär det snart av till Vasa, jag vet, jag vet jag gör en grymt stor grej av hela resan, det är väl bara dendär bussen som spökar. Kristian ville följa mig till stationen iallafall. Det känns... bättre? Eller blir situationen helt enkelt för lika som alla tidiga morgnar han förde mig till bussen i iskall vinter... NEJ! Nu är det höst, det är mitt på dagen och jag får faktiskt ta och skärpa mig.

Bussresan får bli en massa plugg, när jag väl är framme kikar jag via Gina Tricot och H&M samt försöker hitta en höstjacka och nya vita sneakers. Sen förbi mitt favorit ställe i Rewell Center där de säljer alla goda nötter och saker. Honungsmandlar <3

Provet börjar tjugofem i 8 och sista bussen går 20 i 9 så jag får se till att skynda mig. Suck.

HAHAHAHAHAHA!

Morgonen började bättre än vanligt, råkade komma in på en blogg med det drygaste brud jag någonsin sett! Vad händer med världen? Jag var bara tvungen att sätta in ett av hennes nästan identiska videoinlägg, notera alla "mmM" och storhetsvansinnet hon fått genom sin blogg. Jag brukar faktiskt inte reagera något vidare på dagens bloggar eftersom alla är så provocerande, men om man kollar runt lite på hennes blogg så hittar man videoinlägg som är PRECIS likdana som det här, bruden (född -92) är faktiskt så här vilse! Jisses!

Ni måste bara gå in och läsa och skratta åt en ny sorts humor!

http://www.amandavardet.blogg.se

Angst

Dagen har bestått av plugg, plugg och så lite mer plugg.. Jag hinner inget annat och lyan ser ut som en svinstia igen. Nästa gång vi storstädar ska jag dokumentera det så varje gång det börjar bli äckligt igen så tittar jag bara på bilden och så städar jag upp.

Mat har jag hunnit få i mig och jag gjorde god kycklingpasta med ananas. Men nu säger det stop, jag kan inte studera längre, nu måste jag få sömn, i morgon har jag engelskaprov vilket också kommer dränka mig levande. 

Och jag ska åka buss vilket är ännu värre. När jag såg tidtabellerna rasa ner på skärmen började pulsen stiga igen. Jag fick panik. Ända sedan jag bodde i Vasa har jag haft trauma för bussresorna till och från Vasa, det ger mig dåliga minnen och jobbiga ensamma nätter när inga bussar gick längre, och jag låg skälvande i panikattacker i sängen vilket tvingade mor och far att ett flertal gånger hämta hem mig mitt i natten..

Jag var svag. Man får vara svag. Men bussar ger mig minnen av att vara svag, och det gillar jag inte.

Wish me luck!

Och missa inte Jaromatchen på Söndag heller, ta på er ordentligt med kläder också!

Trist morgon

Det var inte trevligt att öppna tidningen i morse och läsa om att 12 personer dött i helg av olika orsaker som krock, självmord och mord. Obehagligt.

Jag borde släpa min lata rumpa till biblioteket och läsa på prov och göra läxor idag, Kristian har gått iväg till Janis för att kolla NFL så jag har gott om tid för att försöka få något gjort vilket är ett måste eftersom min deadline idag. I stället kommer nu Katy Perry's "Hot and Cold" för sjuttioelfte gången och jag avundas hennes snygga kropp och snygga brud/horklädsel.

Nej, nu ska jag göra!

Max it!

Sitter och väntar på mamma, hon ska hämta mig och vi ska göra i ordning för en liten födelsedagsfest åt Kristian, jag har gjort chokladmousse tårtan jag pratade om och den har fått stelna över natten, ser riktigt bra ut. Och jag antar att det inte gör så mycket för Kristian om jag tar med mig 2 liter av de 32 litrarna Pepsi Max jag köpte åt honom igår. If taste matters, MAX IT!!

After Eight

Sara och Marco tog med sig After Eight med Irish Cream igår. TACKTACKTACK!

MUMS!

Cops!

Gårdagen var mycket rolig med massor av skratt och massor av ljud. Väldigt mycket ljud sist och slutligen. Vi var femton personer här och lyssnade på gamla godingar som "I wanna know what love is", "Poison", "Sweet Child of Mine" och vi var mitt inne i "Kung Fu Fighting" när plötligt två poliser stiger in bland folkmassan. Tystnad. Min mun var på vid gavel där en stund också tror jag. Jag drog ett litet konstaterande att volymen var på 32 då vi vanligtvis tycker att 7 börjar bli lite för högt. Ouch. Den ena polisen öppnade munnen och sade att festen är slut. Sen frågade han också: "Vem är bossen över detta hushåll?". Jag som satt i Kristians famn kände hur Kristian bokstavligen tog tag i min hand och slängde upp den i luften. Vilken fegis! :D

Hursomhelst, poliserna var snälla, de bad oss bara avlägsna oss och gå vidare till krogen eller nånting, klockan var trots allt nästan 1. Stackars grannar! Men det var en rolig upplevelse och vi hade en jättetrevlig kväll. 

Lyckat!

Vi är alltså inte fem eller sex här, vi är 14 stycken nu... Yikes! Snart ut! Wihoo!

Doorbell

Inväntar med spänning Kristian så jag får ge honom presenterna, bland alla "spännande" små överraskning finns detta fina silverhalsband med texten "Trust", köpte ett åt mig också med samma text, och ett åt mamma där det står "Mother". 

Nu tar det inte länge förrän han kikar in genom dörren. Wooppiee! Förhoppningsvis får jag ha honom ensam en stund innan resten av människorna dyker upp för lite trevligt umgänge och lite bubbeldricka. På tal om bubbeldricka så har jag köpt 4 stycken 4-pack 2 liters Pepsi Max limsa. Detdär blev råddigt, men det är alltså 16x2 liter detta handlar om, alltså 32 liter limsa. Hehehe. Kristian har ett särskilt måste i kylskåpet och det är just Pepsi Max.

Nu har jag lockar håret och ska städa undan det sista, sen får han komma.

Jobbigt

Idag är jag på allt annat än skriv-, städ-, pyssla- och pynja humör! Golfen var hur trevlig som helst tack vare sällskapet, fick aldrig dock riktigt slappna av eftersom jag ändå var tvungen att jobba på min lediga dag, både före och efter tävlingen. När frågan sedan kommer "Vart är du på väg?" och jag är ombytt och på väg ut genom klubbhuset så släpper jag allt jag hållit in och säger: "Nej, jag är ledig idag" varpå arga miner är oundvikligt. Jag har ju uttryckligen bett om en ledig helg just denna helg för att jag har så mycket! Är det så himla svårt att få inpräntat?! Det värsta är att jag känner mig som en dålig människa.

Nu ska jag och handla, sen födelsedagsstäda och följa med matchen på internet.

JJK-Jaro i Jyväskylä, det här är en viktig och spännande match. Lycka till!

Fniss fniss tihi

Kristians reaktion då han kom hem:

Jag kikade fram bakom köksskåpsdörren med ett litet flin (höll på att diska), första reaktionen:

"Vad har du gjort? Varför gjorde du sådär?" Sen höll min käre uppmuntrade pojkvän handen för ögonen när jag osäkert gick fram till honom och undrade om han inte tyckte om det. Jag vädjade honom att titta på mig men han vägrade och vände sig bort. Med något som lät som gråten i halsen vänder han sig bort och säger "Jag går till Janis, det kommer fotboll på teve..."

Kvar sitter jag med gråten i halsen på golvet och tänker att "jaha, 110€ betalar man alltså för att pojkvännen inte ska klara av att titta på en"...

Några sekunder senare kommer han tillbaka med ett förnöjt flin och säger "Du lurade mig och jag lurade dig, jag skojade bara älskling, det är faktiskt jättefint, blev lite chockad bara..."

Tack för den. Övriga reaktioner var mammas gapflapp/hysteriskrik och pappas förvirrade ansikte när jag stod utanför hans dörr idag. "Hej... vem.. oj, hej... öööh"

Hihi, jag lurade alla. :)

Roligast var ändå ikväll när jag satt och väntade vid klubbhuset på att Kristian skulle komma tillbaka från chipping-greenen, jag hade satt upp håret i hästsvans och satt och log mot honom. Han log brett tillbaka men när jag senare gick och mötte honom fick han ett något chockat uttryck över ansiktet innan han slappnade av och utbrast: "Jag kände inte igen dig, jag trodde det bara var någon flicka som flirtade med mig"

Dream on babes.

I morgon blir min Kristian 23. Och jag får inte se honom förrän klockan 9 på kvällen.. suck.

Bye bye blonde!

Kristian har ingen aning. Han får minst sagt en hårresande upplevelse när han kommer hem.

Oujee... eller?

ALLA plagg passade på både mig och Kristian, (inte samma plagg då), nya jeans som passade perfekt dessutom, och skor jag kommer använda hösten/vintern igenom. Och en kofta att dö för och.. nääe, not my style this... Men jeansen är jag mycket lycklig över eftersom jag alltid har så svårt med jeans. Nätshopping är verkligen på min sida. :)

Däremot köpte jag Office till min dator idag, 179€ fick jag punga ut.

I Vasa kostar det tydligen 120€, och iWork som jag behöver till att använda Word finns tydligen på min dator redan. Så med andra ord, Office 2008 returneras i morgon igen. 179€ tillbaka, tack.

Härmed ett bevis på att jag är nätshoppingberoende.

Nellypåsen får jag öppna själv. Men Bubbleroompåsen måste stå oöppnad tills Kristian kommer eftersom det känns fel att öppna då hans saker finns där också. Hade tydligen kommit två Bubbleroompåsar med ena som var på Kristians namn fick jag inte ut eftersom det var ett rekommenderat brev. Kristian, hör mig, KOM HEM!

Nej nej och NEJ

Kristian väckte mig så jag hade tydligen slumrat till under True Blood... Mådde inget vidare när jag väl vaknat till. Huvudet spricker snart och jag fryser, går inte riktigt att hålla huvudet upprätt, är helt slut. K tyckte jag kändes varm men det har jag inte tid för, inte igen.

Nu måste jag se till att få sömn så jag orkar studera och jobba i morgon... Ska dricka en kopp honungsvatten med kanel först.

Förlåt för en skittråkig uppdatering, 

finns inget tråkigare än att läsa om när folk blivit förkylda och vardagssjuka.

Godnatt

Förvisning

Blev som sagt förvisad till sovrummet av Kristian, Jonttu insisterade dock på att ha mig kvar men det var innan hela rummet fylldes, nu tror jag, att döma från (o)ljudet att det är ca 6. Jo, typ 6 stycken är dom. Har bjudit på äppelpaj och vaniljsås och detta är då tacken. Ska nog gå och socialisera sen om en timme då Big Brother börjar. Vid den tiden bryr jag mig skit i om jag går ut i mitt pyjamaslinne. Det har väl inte stört någon tidigare. Det är ju bara kända ansikten här ändå som alla är vana vid att vara här till långt in på natten...

Nu är jag alltså i vårt sovrum och bränns sönder av linimentet som pappa satte på mina axlar och rygg, spänningarna har dock börjat släppa så lite plågor får jag tåla. Ska sätta mig och kolla teveserier, ni vet, SATC, True Blood, Pokemon... Fwahhahaha! 

Ha en trevlig kväll. I know I will. ;)

Dagens känslosaldo

1.  Jag har inte fått mitt Office-program till datorn ännu
   
2. Jag har inte fått mina klädbeställningar ännu
3. Jag har plugg plugg plugg upp till ögonbrynen
4. Jag hinner inte träna
5. Jag går upp i vikt för att jag inte hinner träna och i stället stressar med att träna och på så vi lurar kroppen att lagra mer fett eftersom jag stressar. GAH!
6. Jag har blivit förvisad till sovrummet på grund av "futisnight"
7. Jag är godissnål och FÅR INTE ÄTA GODIS!

Ja, ni antar att detta var den dåliga listan då.

Is there a Mr. GaGa?

För ett tag sen kom det ju rykten uppblossade om att vår konstnärliga popgudinna Lady GaGa har "manparts", nu har det blossat upp igen. Kolla youtube hittar ni säkert. Eller googla, finns hur mycket som helst.
Hursomhelst, jag tvivlar nog på detta men hon själv säger ju förstås annat:
"It's not something that I'm ashamed of, just isn't something that I go around telling everyone. Yes. I have both male and female genitalia, but I consider myself a female. It's just a little bit of a penis and really doesn't interfere much with my life."
Tror dock att detta är ett mycket roligt PR trick, konstnärinna och kameleont som denna kvinna/(man?) är. Dock tycker jag att det skulle vara rysligt roligt om tjejen som pojkvännen och hans vänner dreglade över i Pokerface in fact, råkade vara en man.

Moahahahaha!

Här kommer videon Paparazzi i förlängd version med henne och Alexander Skarsgård. Också ännu ett bevis på hur artistisk hon är, människan pratar ju svenska i början! :O

Run

Drömde mardrömmar men vaknade upp till en nystädad lägenhet och "frukost på sängen" i form av en banan. Tack så mycket för din omtänksamhet honey.. :D

Jag vet vissa andra som faktiskt skulle stigit upp direkt och mycket snabbt om en banan låg vid hans sida när han vaknade på morgonen.

Hrm... Hursomhelst, nu ska jag och rensa tankarna på gym. Ska springa tills jag inte orkar längre. Måste få mardrömmen ur huvudet, dessutom måste jag få den söta Maine Coone-kattungen jag såg igår när vi var och spelade in. JAG HAR ALDRIG SETT NÅGOT SÅ SÖTT!

Just och just så jag orkade hålla mig från att leka liten barnunge och börja klänga mig vid Kristians ben tills han gav med sig om att skaffa en kattunge. Då skulle ju problemet med Peppis sällskap vara löst också. Tillsvidare måste hon annars bo hos mor och far, för hennes bästa.

Vill inte att hon mår dåligt i en ensam lägenhet när vi är borta på dagarna om hon inte har en lekkamrat...

Jag bjussar på en vacker låt också om det passar sig...

Run - Amy MacDonald

Brinnande käglor

Idag har vi städat Kristian och jag och nu är det totalt kliniskt här hemma. Efter att vårt verk var klart satte vi oss helt enkelt ner i varsin soffa och beundrade vårt mästerverk.

Idag åkte vi till studion efter jobbet och spelade in sång- och gitarrspår. Jag har många käglor flygande och en hel del bananskal att trampa på ännu säkerligen. Men det tuffar framåt...

I morgon blir det studier och förhoppningsvis bättre uppdatering här också.

Nu ska jag fortsätta beundra vårt vackra hem.

Gaaah! Jag har precis introducerat Kristian till nätshopping. Det tog en liten minut och så hade jag en flåsande sak bakom mig som ivrigt sade: "Den vill jag ha!", "Beställ den! Beställ DEN!"

Gissa vilken thrill han kommer att få sen då det minst sagt stora paketet kommer till posten och vi hämtar ut det. Han kommer vara fast för all evighet och istället för att smygkolla porr (vilket jag ännu inte sett att han gjort btw), så kommer han att smygshoppa in på småtimmarna. Hehehehehehe!

Svampfynd

Finns INGENTING som går upp mot nyplockad svamp. Var på en nio håls runda efter jobbet och hittade tre verkligen EXEMPLARISKA Karl Johan svampar, även kända som stensopp. Plockar du svamp i skogen känner du igen Karl Johan på den bruna översidan, den egendomligt tjocka foten och en lite gulaktig undersida på äldre svampar, köttet är rent vitt. Denna svamp blir heller inte lika fort maskäten. Mitt mål är att ännu i höst lyckas hitta kantareller. Jag vet att det finns någonstans på golfbanan med golfbanan utgör också en hel del hektar.

Nu sitter jag och äter Kristians tonfisksås med smörstekta svampbitar och myser av att ha ett hem, ha en Kristian och av att börja klockan 15 i morgon.

VARNING!

Jag kommer aldrig mer att "se" (snarare lyssna) på en skräckfilm igen. 

Jag är helt enkelt inte gjord för att se sån skit. 

SE INTE THE HAUNTING OF CONNECTICUT!

Ni skiter ner er.

Lilla vännen

Sökte på små söta hundar på YouTube och titta vilken liten sötnos jag hittade, en sådan vill jag ha. Men hjälp stackaren på fötterna, någon?

See for yourselves!

Krax

Min mage mår bra igen, det var nog bara inbillningen som spökade lite..

Nu har vi kommit tillbaka från en niohåls runda, vi har lämnat in Lotto och Veikkaus och köpt hem en massa gott... Nu blir det duschen och sen fixa till sig lite till kusin I:s konfirmation där det serveras godsaker. 

Kristian agerar som bäst femåring genom att bombardera mig med snorkråkor, så, gotta go!

Jag är lite rädd

Idag efter jobbet körde jag olagligt hem med mamma, voivoi, dock med triangel på bilen och det gick flytande fint. Jag kan köra, jag är bara lat. Nå, igår tog jag ett teoritest på prov med samma sorts frågor och bilder som i det riktigt teoriprovet. Och jag fick 7 fel av 50 frågor, alltså klarade jag det på första försöket. Så i morgon ringer jag till besiktningen och bokar tid till skrivning...

En annan sak jag är lite orolig för dock är min mage, ni vet då man inbillar sig saker och man tror på det så mycket att det blir verklighet, (känns det som iallafall...) Till exempel om det känns som om man har feber, och intalar sig att man har det, och så får man det. Jaja, till saken, nu är det så att innan jag for hem gick mor och jag och plockade lite svamp, jag plockade två vackra svampar som mamma beskrev som apelsinsopp som har 2 plus-stjärnig omj jag inte minns fel, nu är jag inte riktigt säker. Min mage är konstig efter att ha ätit dem och det känns som om något gräver därinne. TOG BORT ALLA EVENTUELLA MASKHÅL OCH MASK så det är inte det.... Inbillning? Hmm.....

Aaaaaah....

Skönt, nu har jag betalat bort alla räkningarna för denna månad. De enda som lär tillkomma är ju de från internetshoppingen. Suck, jag är omöjlig. Men jag ska nog lägga band på mig och sätta undan för min lilla resa. Det blir nog Kreta eller Korfu tror jag. Grekland har alltid varit ett land nära mitt hjärta.

Kärlek

Oujees, jag suger på att posera, men jag är stolt som en ny moder i denna varma (flämt) kreation från Jeane Blush, och det tycker jag att jag får vara. Men nu måste jag snabbt ta mig ur denna ENORMT varma jacka, annars kokar mitt blod.

Nu blir det läxor.

GLÄDJESKUTT

Waaaah!

What is she actually chewing on?

Leverans!

Min jacka har kommit, min jacka har kommit!!! Och jag har ENORM beslutsångest om huruvida jag ska eller inte ska gå på gym före jobbet idag. Suck. Borde jag bara promenera hem till mor och far och hämta min cykel som lämnade dit igår. Och sen via posten. JAJAJAJAJAJAJA!

RISKER PÅ JOBBET

Det är livsfarligt att jobba på dagar då besökarmängden underskrider 5 per timme...
Man bara sitter och klickar på datorn och låter tiden gå och plötsligt har man klickat hem både det ena och det andra i kläd- och skoväg från alla möjliga hemsidor. Idag föll jag offer för Nelly.com, jag älskar deras utbud och möjligheterna att välja både budget och lite högre priser.
Detta kommer inom kort till närmaste postkontor.

39,90, Nelly Shoes
49,90 eller 59,90, Stockholm design Group

95,90 (förlåt, minns inte märket)

Passade även på att klicka hem lite smått och gott från Wet'n'Wild. Billigt och bra smink har dom, förstår inte varför man ska köpa dyrt, dyrt, dyrt för samma kvalitet. Dock om man ska köpa mineralsmink förstår jag bra. Wet'n'Wild's utbud av mineralprodukter är ännu inte så stort...

Nu, ska jag, börja städa undan så jag kan cykla hem till mor och far och läsa på körkortet.

Gottegrisar och instruktörskriser

Idag har vi en bunt ungdomar från Oxhamns skola här på besök. Det höll på att sluta dåligt på grund av ett litet missförstånd, vi trodde de hade en instruktör, och de trodde att vi hade ordnat en åt dem...
Jag var ensam på jobbet men fixade snabbt ihop något genom att haka tag i Jonas Käld som satt och hängde på terrassen.
Så allt är frid och fröjd igen. Ett annat bekymmer som jag tampas med nu är att jag omöjligt kan avgöra vilken klass de går på. Det brukade ju vara så lätt men högstadiet är en bra bit bakom mig nu, kan man lugnt konstatera... Jag känner mig som en stor, duktig flicka när min tidigare gymnastiklärare stiger in genom dörren. Hon kände till och med igen mig!
Kan de gå på åttan kanske...?



Ett annat litet bekymmer jag har är en liten kille med enorma, blåa, nästan lite galna ögon som så gott som dagligen droppar in här och köper inte en, utan 3-5 godispåsar och limsa varje gång. Inte nog med det, han betalar med sedlar i 20 och 50 euros storlek. Det är nästan så jag har lust att säga något i stil med att hans tänder snart faller ut, eller rent ut sagt fråga var han får pengarna ifrån. Jag betalar inte med en femtiolapp varje dag, och lillkillen har inte ens en plånbok utan drar upp den skrynkliga sedeln ur jeansfickan varje gång. Sen efter sitt lilla, rutinenliga inköp vänder han snabbt på klacken, tar ett blixtsnabbt steg fram och skyndar sedan nervöst iväg... Lite läskigt, jag tror det är något fuffens bakom, men vad kan jag säga...

Trögheten

Hur underbart bortkastad är inte en ledig dag när man inte fått gjort något alls på hela dagen. Knappt så jag orkar blogga... Men när Kristian kom hem idag hade jag varit och hyrt film och köpt godispåsar åt oss, dessutom hade jag gjort burritos åt oss. Vilken frosserikväll, men gott var det, och mätta är vi. I morgon, jobb från 12-19. Dagarna börjar bli kortare... lite deprimerande faktiskt. Ännu har jag krafter kvar, men jag drömmer mig bort till Grekland... Dit vill jag innan vintern kommer. Vet någon hur länge det är semestervarmt där?

Peppiliiini

Sitter i soffan och kollar Big Brother, (suck) med 4 unga män. Jag är ledig i morgon och gissa vem som är här? Jo, PEPPI! Gissa om jag saknat min älskling. Dock är hon inte lika lycklig som mig att vara tillbaka, hon vill nog vara med dom andra katterna och Roxie och kunna ha möjlighet att gå ut i gräset och nosa. Nå, hon ska få vara här till Söndag iallafall, sen ser vi. Jag älskar min katt men jag ser hellre att hon mår bra än att jag har henne här bara för att jag vill det.

Peppi och jag under en jamsession i somras.

Ain't I?

Idag har jag nog producerat mer svett än på hela sommaren. Något fnurr på vår airconditioning har gjort jobbet till ett living hell, sådär i värmeskala. Har spenderat dagen med att svettas på gym och svettas på cykeln på väg hit så det börjar räcka och mitt huvud börjar säga ifrån av vätskebrist.

Har tillbringat min svettiga eftermiddag med att göra arbetslistor och jag är mycket, med betoning på mycket, nöjd. Tack vare att det blir mörkare och mörkare ju längre vi kommer in i höstmånaderna så blir jobbdagarna avkortade och våra jobbdagar blir inte kortare, med tanke på att vi delar upp det så att en tar hela skiftet. Men vi kommer att ha betydligt mer lediga dagar. Jag som i helg hade min tredje lediga dag på fyra veckor understöder detta starkt.
Har dessutom nu fått turen att ha två jobb när detta tar slut, fick mitt andra så sent som idag av en slump så jag kommer känna mig rätt trygg i vinter.

En dålig nyhet däremot är att K och jag måste skjuta upp vår Langkawiresa. Han hinner inte, han ska nämligen på golfresa med sin vänner en vecka och jag hinner inte när han sedan har tid. Så någon gång i Oktober eller November hoppar jag på en sistaminutenresa och rehabiliterar mig själv med egentid på något skönt hotell med pool, hav och värme och bara jag och en god bok.



Patetisk martyr kan vissa tycka. Jag tror det kan bli skönt.