Typiskt då jag för en gångs skull bestämmer mig för att sätta upp bilder från igår och så hittar jag inte kamerasladden någonstans!
Det är en sjukligt trött människa som sitter framför datorn denna kväll. Men oj så roligt jag haft det! I stället för klackskor drog jag på mig mina nya vita dojor, som btw inte är så värst vita anymore, damnit!
Kvällen började jag här i mina ensamhet med ett litet pytteglas rött vin fyllt upp till hälften. Käkade vindruvor och mörkchoklad och plötsligt får jag ett meddelande om att komma till vår gemensamma kära, gamla kompis Linus förfest. Jag kände ju mig så klart ärad eftersom vi var under tio pers där och jag ångrar verkligen inte att jag for dit. Där satt jag, G, Knuts, David och Linus i köket och pratade gamla högstadieminnen. Vilka tider! Kristian ringde och sa godnatt och jag rabblade stolt upp namnen på vem jag var med och sa att vi hade skitskoj. Följd: STOLT pojkvän, och glad kanske framför allt. Just då kände jag att kvällen kunde gå från rolig till oemotståndlig, att jag hade Kristian bakom mig hela tiden.
Där drack jag även en cider under tiden jag var där och strax innan vi for var det någon dum människa som lurade i mig att jag lovat att ta en shot, så visst var jag snäll och gjorde det också, men ytterst lite.
Det kändes konstigt att köa till Melody, men sällskapet gjorde hela den relativt korta väntan rätt angenäm ändå. När vi väl kom in skulle pojkarna ha något att dricka så jag körde på en stort, stark vatten. Vi dansade och hade SÅ HIMLA roligt hela kvällen, musiken var på topp och alla dansade verkligen som om det inte fanns någon morgondag.
Men... idag är dessvärre en morgondag, trots att gårdagens dryckessaldo var väldigt skralt med ett halft glas vin, en cider och en liten shot så sätter däremot timmar av sömn sina spår. Jag har ett hål i magen och ögonlock som faller ner i vilket ögonblick som helst. Jag låter Actimel göra jobbet och välkomnar en tio och en halv timmes dag på jobbet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar