Jag måste bara säga att de svenska Idolernas slutkläm var fantastisk. En hyllning till Peter Jihde med en, faktiskt, riktigt, riktigt bra låt.
Om små vardagliga lyckorus och att falla platt som en pannkaka. Det jag är duktig på, det jag är urusel på och det jag helt enkelt vill förbättra. Bilda din egen uppfattning along the way. Jag är här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar