Love, oh love.. Vad ska jag säga om kärlek. Just nu tror jag inte så mycket på kärlek. Tragiskt? Kanske, men förmodligen en fas som förhoppningsvis går över. Jag har blivit sårad så många gånger att det är rätt svårt för mig att säga att "den rätta" finns därute och väntar. Jag minns kärlek som varm. Den gjorde hela mig så otroligt varm och yr. Den fick mig att känna så mycket ömhet, sorg, ilska, glädje, pirr och osäkerhet att jag inte kände igen mig själv.
Just nu definiera jag alltså kärleken som min familj, det finns inget jag skulle ändra på dom. Jag älskar dem varmt med hela mitt hjärta, ovillkorslöst. Och det om något är äkta kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar