Tji fick jag som trodde att ingen ville ha mina kratermuffins.
En kvinna kom just och förklarade åt mig hur perfekt stora de var, och vilken utsökt smak de hade och att hon bara MÅSTE köpa med sig några till sina arbetskamrater på jobbet.
Skulle det varit i början av året så skulle hon kunnat säga vadsomhelst och jag skulle bara kunnat tolka på minspelet om det var bra eller dåliga. Men nu förstod jagb hennes finska på vartenda ord.
Speciellt delen där jag var en mycket duktig bagare. :)
Om små vardagliga lyckorus och att falla platt som en pannkaka. Det jag är duktig på, det jag är urusel på och det jag helt enkelt vill förbättra. Bilda din egen uppfattning along the way. Jag är här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar