Jag prövade på ett litet leende idag i bussen.
Misslyckades grovt men jag bjuder på mig själv nu för jag bryr mig inte..
Nu sitter jag i Sandras mysiga lägenhet och ska snart få lite mat i mig.
Känner mig handikappad då jag inte gör något, är så van att vara den som styr och ställer i lägenheten, men plötsligt är det jag som kommer på besök från mitt gästrum och min sopsäckar.
Jag känner mig misslyckad och kan i detta nu snart inte pressa ner klumpen i halsen.
Detta är en ny vana sen i natt.. vilket spännande liv jag har.
Sandra dödar mig btw för tillfället med en massa kärleks-snyft-ballader..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar