söndag 22 november 2009

Take me back

Har sett Twilight för femtioelfte gången ikväll. Delar av filmen som tidigare jag tyckt varit så himla gulliga, romantiska och puttenuttiga får mig bara att gråta nu. 
Som när Bella säger åt Edward "No! We can't be apart!" osv.  
Jag grinar för det var precis så vi hade det, för tre veckor sedan,
TRE veckor.

Igår träffade jag dig, du var som förbytt. 
Du var nästan elak.
Du verkade tycka att allt var en rolig lek, 
du kunde säga vad du ville för att det inte kändes någonstans i dig.
Dock tycktes det vara så svårt för dig att läsa mig,
och se hur sjukt varenda spydiga, retsamma ord tog.
Du var som bortblåst igår, utbytt mot någon annan för mig okänd person.
Varför är det så svårt för dig att vara varm?
Bara för att du inte är min längre 
betyder det väl inte att man ska förvandlas till en snögubbe?
Eller har jag missuppfattat något.


Jag konstaterade de dagar jag befann mig bland folk i Vasa,
jag är likgiltig till all typ av kontakt från flirtiga män.
Det fanns en del, men jag orkade inte.
I stället drog jag fram en osynlig sköld 
och höll den framför mig för brinnande livet.

Det spöregnar i Jakobstad.
Regnet öser ner och jag längtar tillbaks till Vasa.
Inte för att du är där, 
men jag längtar till motivationen och till alla underbara människor jag träffade.
De var precis det jag behövde just nu.

Inga kommentarer: