Är hemkommen från gymmet och tidigare även en långpromenad med Roxie i vårsolen.
Vi satte oss på "köttdisken" utanför Halpa Halli och lapade sol en stund, det var så skönt, konstaterade samtidigt återigen hur död denna stad är. Den är tom och öde förutom runt jul, under Jakobsdagar och lördagskvällarna. Här märker man direkt om det är Jaromatch eftersom 1,5 tusen människor samlade på ett ställe innebär en enorm minskning på uteserveringar och cafén och så vidare.
Sen på vägen hem insåg jag en annan lite tråkigare sak, vi börjar industrialiseras, vi håller på att bli en betongstad, inte mindre än tre olika enorma betongjättar håller på att byggas på mindre än en kvadratkilometers yta. Det är lite hemskt. Speciellt då det är så nära staden.
När man ser sånthär inser man att visst, det är mysigt med vår lilla stad, i lagom stora doser, så varför måste vi förstöra en så fin tillflyktsort med så mycket sten och metall?
Om små vardagliga lyckorus och att falla platt som en pannkaka. Det jag är duktig på, det jag är urusel på och det jag helt enkelt vill förbättra. Bilda din egen uppfattning along the way. Jag är här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar