Dagen höll på att sluta i katastrof. Plötsligt fanns ingen av den hjälp jag trodde jag skulle få inför dagens flytt till hands och jag stod handfallen med allt packat i säckar och lådor...
I sista stund ringde jag mina fina, härliga pojkvänner och de kom utan protester. Stackrarna visste nog inte vad som väntade dem förrän de kom till gästrummet och såg förödelsen. Jag skulle betala mycket för att få deras miner dokumenterade på bild.
Men allt gick bra, förutom då jag och Linus skulle skruva upp mitt elpiano. Jag stod på huk och skulle häva mig upp efter att ha skruvat loss övre delen från den undre. Jag tog såklart stöd av övredelen av pianot och med knät i böjd position föll den 80kg tunga klumpen rakt på området strax ovanför knäskålen. Nu är området lika hårt och stort som en pingisboll och området har börjat blånda, knät är svårt att böja och det är inte skönt...
Annars mår jag bra, men här är stökigt och jag är trött...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar