Bloggen kommer tydligen ha ett avbrott resten av dagen så lika bra att skriva nu innan jag skrider till den slutgiltiga historieläsningen. Som ni märkte igår var jag död. Idag får jag i stället uppleva att jag lever mer än jag skulle vilja. Darr och kallsvett gör sig påminda i kroppen inför bussresan. Jag trivdes helt okej i buss förrut. Nu behöver jag bara tänka tanken att åka ensam och jag blir halvt panikslagen. Nu ska jag alltså åka till Vasa med bussen klockan 15. Jag kommer att anlända en och en halv timme före provet börjar. Sen måste jag vara snabb med provet, annars hinner jag inte med 20:30 bussen hem (2h lång), då blir det i stället nattbussen. Ajaj.
Har frågat om K kunde hämta med jeepen. Inget är säkert. Jag är i kläm.
Jag märker nu hur svårt allt är igen. Gör jag det svårt? Eller sitter det djupare än så?
NU ska jag börja läsa, men först måste jag hitta ett läppcerat till mina evigt sönderslickade läppar.
Sommar kom nu! Så slipper jag allt som heter torr hud!
Om små vardagliga lyckorus och att falla platt som en pannkaka. Det jag är duktig på, det jag är urusel på och det jag helt enkelt vill förbättra. Bilda din egen uppfattning along the way. Jag är här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar