Det låter ju nästan som att jag är besviken? Nej, kanske inte riktigt, mest sur för att tandläkaren plågade mitt stackars svullna tandkött bara för att konstatera att det "borde gå om". Ouch!
Hals och ögon är det inte bättre med. Jag körde till Kokkola igår och konstaterade att om polisen stannat oss skulle dom med största säkerhet trott att mina rödsprängda ögon var tecken på fylla. Eller massiv gråtattack. Idag är det ännu värre med dom. Borde nog köpa ögondroppar, men dom är så himla obehagliga!
Körningen gick dessutom bra igår, bara lite svårigheter med dendär dumma ettans växel. Har så svårt att få bilen att röra på sig från ettans växel. Visst, creds till min jämnåriga Alfa Romeo, men den behöver ju inte vara elak heller! Nåja, vi vänjer nog oss så småningom med varandra.
Syster tog bilderna. Kristians minspel är resultat av Annas och Kristians tristess i baksätet. (Det är väl ett gott tecken, va? Att dom var avslappnade nog...).
Pappa bjöd sedan systrarna Hult och svärson på Pedrina's, och även ett par jeans var åt systrarna Hult. Vi är nöjda med vår far, ja, vi älskar vår far.
Nu ska jag gå och luncha med min far...
Jag byter med pappa innan vi kör in till stan...
Jag kör på peace and love innan jag kör in i skogen (skojar!)
"Terrified face" and.... ehrrmm.. "face"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar